Elförbrukning & elkostnad för villa

Att bo i villa är för många förknippat med en hög elräkning. Det finns en uppsjö av anledningar till varför. I denna artikel går vi därför igenom vad en normal elförbrukning och elkostnad är för villor, samt bakomliggande orsaker.


Normal elförbrukning för en villa

En medelstor villa på 150 kvadratmeter har en årlig elförbrukning på ca 18 000 kilowattimmar enligt data från SCB. Använder man inte el för uppvärmning och varmvatten utan istället exempelvis olja, fjärrvärme, eller biobränsle blir elförbrukningen ca 6 000 kWh per år.

Elförbrukning för en villa på 100 kvadratmeter

En villa med storleken 100 kvadratmeter förbrukar enligt data från Statistiska Centralbyrån ca 12 000 kWh el per år. Av detta består uppskattningsvis 4 000 kWh av hushållsel, och 8 000 kWh av uppvärmning och varmvatten.

Beräkna din årliga elförbrukning för villan

Det enklaste sättet att se din elförbrukning är genom att titta på din elmätare eller din elräkning. Genom att undersöka statistik över din egna elförbrukning får du exakt information om hur mycket el du förbrukar.

Om du istället vill göra en uppskattning av hur mycket el du förbrukar kan du multiplicera antalet kvadratmeter på ditt hus med:

  • 120 * kvm om du har direktverkande el
  • 40 * kvm om du värmer huset utan el

En villa på 120 m² med direktverkande har således en uppskattad elförbrukning på ungefär 120 x 120 = 14 440 kWh per år.

Om du går i tankarna att skaffa solceller är din elförbrukning är en viktig faktor. Exempelvis får du maximalt får producera lika mycket el som du förbrukar för att erhålla skattereduktionen på 60 öre/kWh.

Så konsumeras din hushållsel

För ett vanligt hushåll som lägger ca 6 000 kWh per år på hushållsel fördelas elförbrukningen ungefär enligt följande:

  • Kylskåp och frys förbrukar omkring 1 200 kWh årligen
  • Belysning (inne och ute) förbrukar omkring 1 200 kWh årligen
  • Tvättmaskin och torktumlare förbrukar omkring 1 200 kWh årligen
  • Elektriska apparater såsom TV, radio och datorer förbrukar omkring 1 000 kWh årligen
  • Spis och köksutrustning förbrukar omkring 1 000 kWh årligen
  • Diskmaskinen förbrukar omkring 400 kWh årligen

När du har en ökad vetskap om de största energibovarna blir det enklare att på egen hand sänka din elkonsumtion.

Elkonsumtionen varierar över året

Elkonsumtionen varierar ganska kraftigt under året. Anledningen är bland annat att på sommaren är det varmt ute och det krävs då mindre el för att värma upp huset, medans vinterns svala klimat är mer elkrävande.

I tabellen kan du se hur ungefär hur elförbrukningen skiljer sig per månad för en normalstor villa på 150 kvadratmeter som årligen förbrukar 18 000 kWh.

Uppskattad elförbrukning för en villa med 18 000 kWh i elförbrukning
Månad Elförbrukning Procentuell förbrukning
Januari 2 500 kWh 14 %
Februari 2 200 kWh 12 %
Mars 2 200 kWh 12 %
April 1 800 kWh 10 %
Maj 1 100 kWh 6 %
Juni 700 kWh 4 %
Juli 500 kWh 3 %
Augusti 500 kWh 3 %
September 900 kWh 5 %
Oktober 1 400 kWh 8 %
November 1 900 kWh 10 %
December 2 300 kWh 13 %

Normal elkostnad för en villa

Det totala elpriset för villaägare (inklusive alla avgifter) var enligt SCB 1,54 kr per kilowattimme 2019. Priset gällde för villor med en elförbrukning över 15 000 kWh/år. En genomsnittlig villa på 150 m² betalar därför ungefär 28 000 kronor per år, eller ca 2 300 kronor per månad för el.

Historiskt elpris för villor

Statistiska Centralbyrån har tagit fram data på hur det totala genomsnittliga elpriset sett ut för villor med en årlig elförbrukning över 15 000 kWh varje år sedan 2007.

I tabellen till höger kan du läsa av hur elpriset förändrats sedan 2007.

 

Historiskt elpris för villor

elpris spotpris genomsnittligt per månad

Elpriset varierar över året

Generellt sett är det dyrare att köpa el under vintern än under sommaren. Det finns flera anledningar till att elpriset varierar över året. Bland annat är elförbrukningen högre när det blir kallt.

En faktor som avspeglar det rörliga priset på elektricitet är det så kallade Spotpriset, vilket är det rörliga elpriset på den Nordiska elbörsen Nordpool.

I diagrammet visas en sammanställning av Sveriges fyra nätområdens sammanvägda spotpris per månad för 2019 i öre/kWh.

Faktorer som påverkar elräkningen

Elkostnaden för din villa påverkas av följande faktorer:

  • Ditt uppvärmningssätt: Med direktverkande el förbrukar du årligen ca 80 kWh / m² för uppvärmning & varmvatten. Har man bergvärme förbrukas ca 60 kWh / m². Har du solvärmare, fjärrvärme, biobränsle, olja och gas inte används ingen el överhuvudtaget för uppvärmning, eftersom att man då utvinner energi på andra sätt.
  • Klimatet: Villor i Skåne har lägre uppvärmningskostnader i jämförelse med villor i Norrland.
  • Elnätsavgifter: Beroende på vilka nätavgifter som du behöver betala i ditt område skiljer sig din elräkning.
  • Elhandelspris: Vilket pris du betalar per kilowattimme till din elhandlare kan göra stor skillnad på din elräkning. I många fall kan man minska sin elräkning genom att byta elhandelsavtal.
  • Dina vanor: En stor del av elförbrukningen beror på ens egna vanor. Om du är noggrann med saker som att släcka lampor och inte slösa med varmvatten har det stor inverkan på elräkningen. 
  • Antalet boende i hushållet: Ju fler personer som bor i hushållet desto högre blir förbrukningen av hushållsel och elförbrukningen för att värma vatten.
  • Storleken på huset: Större hus kräver mer energi för uppvärmning, och har i regel mer elektronik också.
  • Bostadens isolering: Om din bostad är välisolerad krävs inte lika mycket regelbunden tillförsel av energi för uppvärmning. För äldre hus där isoleringen ofta är sämre läcker mycket värme ut, och elförbrukningen för uppvärmning blir således högre.

Energianvändning i äldre hus

I tabellen visas den genomsnittliga årliga elförbrukningen (kWh/m²) för ett hus med direktverkande vattenburen el baserat på byggnadsår. Nyckeltalen gäller såklart inte alla bostäder, men fungerar som en tumregel för hur energieffektiva nyare byggnadstekniker är jämfört med de äldre.

Som tabellen visar krävs det ungefär 50 % mer elektricitet att värma upp ett hus byggt mellan 1941 – 1960, som för ett hus byggt 2011 – 2017. Genomsnittet för alla hus i Sverige är ungefär 80 kWh/m².

Källa: Energistatistik för småhus 2018 (Energimyndigheten)
Byggnadsår Energianvändning per kvadratmeter
2011 - 2017 62 kWh/m²
2001 - 2010 67 kWh/m²
1991 - 2000 74 kWh/m²
1981 - 1990 73 kWh/m²
1971 - 1980 75 kWh/m²
1961 - 1970 81 kWh/m²
1941 - 1960 98 kWh/m²
Fram till 1941 94 kWh/m²

Skillnad på energi- och elförbrukning

En viktig poäng när man pratar om elförbrukning är att skilja på el- och energiförbrukning. Om man exempelvis eldar olja eller biobränslen används det ingen elektricitet, men däremot använder man energi.

Använder man olja, fjärrvärme eller biobränslen kostar det pengar för materialet som ska eldas, och vill man installera en värmepump kostar installationen en hel del. För vissa av uppvärmningssätt, såsom oljeförbränning, släpps det även ut stora mängder koldioxid, vilket är direkt skadligt för miljön.

Energianvändning för uppvärmning & varmvatten

Tabellen visar genomsnittlig årlig energiförbrukning per kvadratmeter hushållsyta för uppvärmning av varmvatten (kWh/m²), utbrutet på olika uppvärmningssätt.

Det innebär att energiförbrukningen till värme & varmvatten för en 200 m² villa med fjärrvärme är ca 200 x 120 = 24 000 kWh/år.

Källa: Energistatistik för småhus 2018 (Energimyndigheten)
Elvärme direktverkande Enbart Biobränsle Enbart berg/jord/sjöv. pump Enbart fjärrvärme
80 kWh/m² 185 kWh/m² 60 kWh/m² 120 kWh/m²
Uppvärmningskälla Andel av total
Elvärme 30 %
Biobränsle 24 %
Berg/jord/sjöv.pump 24 %
Fjärrvärme 16 %
Olja eller gas 2 %
Övrigt 5 %

Fördelning av energikällor för uppvärmning

Denna tabellen visar fördelningen av energikällor som används för uppvärmning av hushåll och varmvatten i Sverige enligt statistik från 2018.

En notering är att statistiken är förenklad då många personer har en kombination av flera uppvärmningssätt, samt att siffrorna är avrundade.

Källor

Vi har använt ett större antal källor för att producera artikeln. Men statistik är i huvudsak hämtade från dessa källor: