Optimerare till Solceller: Funktion, Om det Behövs och Problem

I denna artikel beskriver Hemsol vad optimerare till solceller är, hur de fungerar och om de behövs. Vidare går Hemsol igenom olika typer av optimerare, dess användningsområden, och vilka problem de kan medföra.

 


Sammanfattande fakta om optimerare till solceller

  • En optimerare är en apparat som optimerar den effekt solpaneler levererar.
  • Optimerare kan ibland höja en solcellsanläggnings elproduktion.
  • Sträng-, effektoptimerare och mikroväxelriktare är vanliga typer av optimerare.
  • Strängoptimerare är placerade inuti en växelriktare.
  • Strängoptimerare optimerar ett flertal solpanelers totala elproduktion.
  • Effektoptimerare och mikroväxelriktare benämns även moduloptimerare.
  • Moduloptimerare är placerade intill en solpanel.
  • Moduloptimerare kan optimera enskilda solpanelers elproduktion.
  • Moduloptimerare kan övervaka enskilda solpanelers elproduktion.
  • Det behövs i regel inte moduloptimerare till en solcellsanläggning.
  • Ett problem med vissa effektoptimerare är att de kan störa radiokommunikation.

Vad är en optimerare till solceller?

En optimerare till solceller (egentligen moduloptimerare) är en apparat bestående av elektroniska komponenter som i normala fall kopplas till en eller två solpaneler. Syftet med en optimerare är att maximera produktionen av solel hos de solpaneler som optimeraren är kopplad till.

Optimerare betecknas även MLPE (Module Level Power Electronics).

Bild på moduloptimerare som är installerad på solpanel.
Bild 1. Moduloptimerare installerad på solpanel.

Skillnad mellan strängoptimerare och moduloptimerare

Strängoptimerare är placerade inuti en växelriktare (strängväxelriktare) och optimerar en eller flera strängar (grupper) av solpanelers elproduktion. Moduloptimerare (effektoptimerare och mikroväxelriktare) är optimerare som placeras intill en solpanel. De optimerar i regel en, men ibland två, solpanelers elproduktion.

Illustration som påvisar skillnaden mellan hur moduloptimerare och strängoptimerare kopplas ihop med solpaneler och växelriktare.
Bild 2. Illustration över skillnaden mellan moduloptimerare och strängoptimerare för solpaneler.

Finns solpaneler med inbyggda optimerare?

Ja, det finns solpaneler med inbyggda optimerare, det vill säga solpaneler där en optimerare är förinstallerad på baksidan av solpanelerna. Några exempel på företag som erbjuder solpaneler med inbyggda optimerare är Jinko Solar, Canadian Solar och Trina Solar.

Behövs optimerare till solpaneler eller inte?

Nej, optimerare till solpaneler (moduloptimerare) behövs inte i normala fall och de flesta svenska solcellsanläggningar har inte optimerare placerade intill solpanelerna. Istället sköts optimering i regel av en eller flera strängoptimerare som är placerade inuti en växelriktare.

Är solpaneler riktade mot flera väderstreck kan optimerare övervägas

Är en solcellsanläggnings solpaneler riktade mot fler än två väderstreck eller har olika lutning kan optimerare (moduloptimere) övervägas. Orsaken är att i detta fall skiljer sig i regel den mängd solinstrålning som vid en given tidpunkt når solpanelerna. Därigenom kan det vara lönsamt att optimera solpanelernas effekt individuellt.

Läs mer: Solpanelers placering, lutning och väderstreck.

Skuggas solpaneler av fasta föremål kan optimerare övervägas

Finns det solpaneler i en solcellsanläggning som regelbundet utsätts för betydande skuggning från fasta föremål (vegetation, skorstenar etc.) kan optimerare övervägas. Anledning är att skugga minskar mängden solinstrålning som når en solpanel och att det därför kan finnas behov av att optimera solpanelernas effekt individuellt.

Läs mer: Skugga på solpaneler.

Så fungerar en optimerare till solceller

En optimerare försöker maximera den effekt (P) en solpanel levererar genom att styra spänningen och strömmen hos den solpanel som optimeraren är kopplad till. För att beräkna vilken kombination av ström (I) och spänning (V) som ger maximal effekt använder optimeraren solpanelens IV-kurva.

För solpaneler ges effekten av P = V * I, det vill säga ju högre ström och spänning desto högre blir effekten. Det finns dock begränsningar för hur mycket spänning och ström en solpanel tål. En solpanels IV-kurva visar vilka kombinationer av ström och spänning som är tillåtna för en solpanel. En optimerares uppgift är således att hitta den punkt (arbetspunkt) på kurvan där effekten, det vill säga V * I, är som störst.

En solpanels temperatur och solinstrålningens intensitet påverkar dess IV-kurva

Utseendet för en solpanels IV-kurva är inte konstant utan ändras beroende på solinstrålningens intensitet mot solpanelen samt solpanelens temperatur. Detta medför till exempel att solpaneler som är riktade mot olika väderstreck oftast har olika IV-kurvor eftersom mängden solinstrålning som når solpanelerna skiljer sig åt (Bild 3).

Optimerare gör mest nytta vid stora skillnader mellan solpanelers IV-kurvor

Ju mer olika IV-kurvorna för solpaneler i samma solcellsanläggning är, ju mer nytta gör optimerare. Orsaken är att när solpanelers IV-kurvor skiljer sig åt går det inte att finna en enda kombination av ström och spänning som är optimal för samtliga solpaneler. I detta fall kan optimerare, som anpassar ström och spänning för enskilda solpaneler eller grupper av solpaneler, göra nytta.

Grafer över en 400 W solpanels IV-kurva vid 800 W/m2 respektive 400 W/m2 solinstrålning.
Bild 3. En solpanels IV-kurva (Vid en solinstrålning på 800 W/m2 och 400 W/m2).

Det finns tre huvudtyper av optimerare till solceller

Optimerare för solcellsanläggningar kan delas in i tre olika huvudgrupper:

  • Strängoptimerare: Optimerare placerade i en strängväxelriktare.
  • Effektoptimerare: Moduloptimerare med DC-AC omvandling i strängväxelriktaren.
  • Mikroväxelriktare: Moduloptimerare med DC-AC omvandling i mikroväxelriktaren.

Vad är en strängoptimerare?

En strängoptimerare är en optimerare som är inbyggd i en växelriktare. I regel har en växelriktare till solceller 1–3 så kallade strängoptimerare, eller MPPT:s (Maximum Power Point Trackers). Varje MPPT söker den ström och spänning som ger maximal effekt för en sträng av seriekopplade solpaneler.

Att använda strängoptimerare är den vanligaste lösningen för att optimera en solcellsanläggnings elproduktion. Eftersom strängoptimerare är så pass vanligt förekommande benämns de i dagligt tal dock oftast inte som “optimerare”.

Med optimerare avses i normala fall de effektoptimerare som placeras intill en solpanel för att optimera just den solpanelens elproduktion.

Illustration av en växelriktare med strängoptimerare.
Bild 4. Exempel på strängoptimerare i växelriktare.

Så fungerar strängoptimerare

För solpaneler som använder strängoptimerare måste samma mängd ström passera samtliga solpaneler i en sträng (givet att inga bypassdioder används). Det innebär att en strängoptimerare måste anpassa strömmen genom samtliga solpaneler i en sträng efter den solpanel som presterar sämst (lägst effekt).

Exempel på strängoptimering där solpanelers bypassdioder inte används

I Bild 5 visas IV-kurvorna för två solpaneler av samma fabrikat och märkeffekt. Skillnaden är att den ena solpanelen har en solinstrålning på 800 W/m2 (oskuggad panel) medan den andra har en solinstrålning på 400 W/m2 (delvis skuggad panel).

Optimeras solpanelerna tillsammans (i en sträng med en strängoptimerare) blir den oskuggade solpanelens effekt 143 Watt. Med en moduloptimerare blir panelens effekt istället 241 Watt. Orsaken till effektskillnaden är att vid strängoptimering (men inte vid moduloptimering) begränsas den ström som får passera den oskuggade solpanelen av den skuggade solpanelens IV-kurva.

För den skuggade solpanelen är skillnaden i levererad effekt till följd av strängoptimering mindre än för den oskuggade solpanelen (jämfört med vid moduloptimering). Effekten för den skuggade solpanelen blir 117 Watt med moduloptimerare och 112 Watt vid strängoptimering.

Graf över hur IV-kurvor optimeras med strängoptimerare respektive moduloptimerare.
Bild 5. Optimering med strängoptimerare respektive moduloptimerare.
Strängoptimerare samverkar med solpanelers bypassdioder

Strängoptimerare kan samverka med solpanelers bypassdioder för att minska den negativa påverkan lågpresterande (till exempel skuggade) solpaneler har på övriga solpaneler i samma sträng. En solpanel har i regel tre bypassdioder. Bypassdioderna kan leda bort ström från varsin tredjedel av solpanelens solceller.

Används en solpanels samtliga bypassdioder har denna solpanel ingen (negativ) inverkan på övriga solpaneler elproduktion i samma sträng. Om all ström leds förbi en solpanel levererar dock inte denna solpanel någon effekt. Bild 6 visar en solpanel som är skuggad på högra sidan och en av solpanelens tre bypassdioder leder strömmen förbi denna del.

Schema över hur en solpanel med tre stycken bypassdioder fungerar vid skugga.
Bild 6. En solpanel med 3 st bypassdioder.
Exempel: Strängoptimare som nyttjar respektive inte nyttjar bypassdioder

I bild 7 visas ett exempel där 1 av 7 solpaneler i en sträng av 400 W solpaneler är delvis skuggad (dess solinstrålningen är 400 W/m2 istället för 800 W/m2). I detta exempel ökar den sammanlagda effekt strängen levererar avsevärt när bypassdioder används trots att den skuggade solpanelen i detta fall inte levererar någon effekt alls.

Schema över hur ström rör sig igenom solpaneler med och utan bypassdioder när strängoptimerare används.
Bild 7. Exempel på Strängoptimerare som nyttjar respektive inte nyttjar bypassdioder.

Användningsområden för strängoptimerare

Strängoptimerare används i normala fall för solcellsanläggningar vars solpaneler är placerade i en eller två grupper med samma lutning och väderstreck. Orsaken är att strängoptimerare i regel har två MPPT:er. De kan således optimera effekten för upp till två strängar (grupper) av solpaneler.

Ett vanligt användningsområde för strängoptimerare är när solpaneler placeras på sadeltak med till exempel en östlig och en västlig riktning. Mängden solinstrålning som vid en given tidpunkt når en solpanel placerad i östlig riktning på ett tak skiljer sig ofta från mängden solinstrålning som når en solpanel placerad i västlig riktning på samma tak.

Solpaneler med samma effekt men som nås av olika mängd solinstrålning får olika IV-kurvor. Det medför ett behov av att optimera effekten för solpanelerna på respektive sida av taket var för sig (med varsin MPPT).

Bild på hus med strängväxelriktare och två MPPT:er.
Bild 8. Strängoptimering av en solcellsanläggnings elproduktion (2 MPPT).

Vad är en effektoptimerare?

En effektoptimerare är en optimerare som placeras lokalt, det vill säga intill en solpanel. Den möjliggör att optimera effekten för den solpanel den är kopplad till utan att ta hänsyn till andra solpaneler. En effektoptimerare omvandlar inte ström (DC till AC) utan det gör anläggningens växelriktare.

Så fungerar effektoptimerare

Effektoptimerare erbjuder möjligheten att optimera en enskild solpanels effekt efter hur dess IV-kurva ser ut vid en given tidpunkt. Det sker genom att spänningen över solpanelen och mängden ström som passerar solpanelen anpassas.

Illustration över en effektoptimerare till solpaneler.
Bild 9. Illustration över effektoptimerare.

Användningsområden för effektoptimerare

För att öka en solcellsanläggnings elproduktion kan effektoptimerare placeras vid de solpaneler vars solinstrålning skiljer sig från övriga solpaneler. Effektoptimerare kan till exempel användas när solpaneler är placerade i fler än två väderstreck eller när solpaneler utsätts för betydande skuggning.

Effektoptimerare kan också placeras vid samtliga solpaneler vilket möjliggör att kunna övervaka varje solpanels elproduktion.

Illustration över solcellsanläggning med både strängväxelriktare och effektoptimerare.
Bild 10. Optimering av en solcellsanläggning med effektoptimerare och växelriktare.

Vad är en mikroväxelriktare?

Mikroväxelriktare är optimerare som placeras invid varje solpanel och optimerar effekten hos den solpanel den är kopplad till. Det finns även mikroväxelriktare som optimerar 2 eller 4 solpaneler. En mikroväxelriktare utför utöver effektoptimering även omvandling av likström (DC) till växelström (AC).

Mikroväxelriktare placeras i regel på samtliga solpaneler i en solcellsanläggning. Anledningen är att mikroväxelriktarna därigenom ersätter behovet av att ha en eller flera strängväxelriktare i en solcellsanläggning.

Illustration av en mikroväxelriktare till solpaneler.
Bild 11. Illustration av mikroväxelriktare.

Användningsområden för mikroväxelriktare

Mikroväxelriktare kan övervägas när punkt 1 och därtill punkt 2 eller punkt 3 är uppfyllda:

  1. Solpaneler är placerade i flera olika väderstreck. Normalt väljs i denna situation dock effektoptimerare. Orsaken är att en lösning med mikroväxelriktare i regel är dyrare än en lösning med effektoptimerare. Hemsol uppskattar prisskillnaden till cirka 10–20 %. I uppskattningen har hänsyn tagits till att en solcellsanläggning med effektoptimerare även behöver en (eller flera) strängväxelriktare.
  2. En solcellsanläggning planeras att utvidgas i framtiden. En strängväxelriktare (som används av strängoptimerare eller effektoptimerare) kan behöva bytas ut när en solcellsanläggning utvidgas. Att byta ut en strängväxelriktare är ofta dyrare än att lägga till extra mikroväxelriktare.
  3. Det är viktigt att undvika avbrott i solelsproduktion. Slutar en mikroväxelriktare att fungera förloras endast elproduktion från en solpanel. En solcellsanläggning med mikroväxelriktare är därför mindre känslig för störningar än en solcellsanläggning med strängväxelriktare.
Illustration av hus med solpaneler och mikroväxelriktare.
Bild 12. Optimering av en solcellsanläggning med mikroväxelriktare.

Sammanfattning av skillnader mellan olika typer av optimerare

I tabell 1 nedan sammanfattas de viktigaste skillnader mellan de olika huvudtyperna av optimerare för solceller.

Typ av optimeringslösningSträngväxelriktare med inbyggda MPPT:erEffektoptimerare + (sträng)växelriktareMikroväxelriktare
Typ av optimerareSträngoptimerareModuloptimerareModuloptimerare
Erbjuder optimering av effekt på solpanelnivåNejJaJa
Erbjuder övervakning på solpanel nivåNejJaJa
DC-AC omvandling utförs avSträngväxelriktareSträngväxelriktareMikroväxelriktare
Andel av solpaneler som förses med moduloptimereIngaValfri andelSamtiga (i regel)

Tabell 1. Jämförelse mellan olika lösningar för optimering av en solcellsanläggning.

Vissa optimerare kan ge problem med elektromagnetiska störningar

Enligt Elsäkerhetsverket har mätningar som Försvarsmakten genomfört visat att vissa typer av optimerare kan orsaka problem genom att störa rundradio, flygradio och signalspaning (1). Sådana optimerare kan därigenom också störa radiokommunikation i det egna hemmet såsom mobiltelefoni och wifi.

Anledningen till att det finns en risk att optimerare kan störa annan elektronisk utrustning är enligt Elsäkerhetsverket att de sänder ut elektriska emissioner (2). Är inte optimerare korrekt konstruerade för att begränsa dessa emissioner kan de därför störa annan utrustning som använder sig av radiokommunikation.

Vad bör göras om en optimerare orsakar elektromagnetiska störningar?

Vid misstanke om att en optimerare eller en växelriktare orsakar elektromagnetiska störningar är det första steget att kontakta återförsäljaren av varorna. Det är också bra att anmäla det till Elsäkerhetsverket för att underlätta för deras arbete med att begränsa detta problem (3).

Efter en anmälan kan Elsäkerhetsverket undersöka om solcellsanläggningen uppfyller kraven gällande elektromagnetisk kompatibilitet (EMC-direktivet) (4). Om en solcellsanläggning inte uppfyller kraven i EMC-direktivet kan innehavaren åläggas att vidta åtgärder så att problemet med störningar upphör.

Hur stort är problemet att effektoptimerare går sönder?

Enligt en studie av Bern University of Applied Science är sannolikheten att en enskild optimerare går sönder under ett specifikt år (för de 8 första åren) under 0,2 % (5). Eftersom de första effektoptimerarna lanserades för 15 år sedan saknas uppgifter om sannolikheten att de går sönder under dess garantitid på 25 år.

Även om risken är låg för att en enskild optimerare slutar att fungera är sannolikheten att någon av en solcellsanläggnings optimerare slutar fungerar inte negligerbar. För en solcellsanläggning med 28 optimerare är enligt BUAS studie sannolikheten att någon av dessa optimerare slutar fungera under de första tio åren är cirka 25 % (5).

På grund av problem med störningar får vissa optimerare inte säljas

Om en modell av optimerare visar sig kunna störa annan elektronisk utrustning kan modellen beläggas med försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket. Ett försäljningsförbud innebär att från det datum ett förbud träder i kraft får återförsäljare inte längre sälja optimeraren som belagts med förbudet.

Redan installerade modeller av optimerare som belagts med försäljningsförbud får fortsatt användas. Emellertid bör extra vaksamhet iakttas gällande eventuella störningar orsakade av dessa optimerare.

Även om en optimerare belagts med försäljningsförbud kan den trots det fungera bra. Enligt Elsäkerhetsverket märker de flesta personer inte ens av lindrigare EMC-störningar (7).

Optimerare med försäljningsförbud

I december 2021 belades ett antal effektoptimerare från SolarEdge med försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket enligt tabell 2 (8).

Tabell 2. Optimerare som belagts med försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket.
VarumärkeModell
SolarEgdeP300
SolarEgdeP350
SolarEgdeP350I
SolarEgdeP370
SolarEgdeP4040
SolarEgdeP405
SolarEgdeP500
SolarEgdeP505
SolarEgdeP600
SolarEgdeP650
SolarEgdeP700
SolarEgdeP730
SolarEgdeP800p
SolarEgdeP800s
SolarEgdeP850
SolarEgdeOPJ300-LV
SolarEgdeM6240

I takt med att det blir allt fler solcellsanläggningar i Sverige undersöker Elsäkerhetsverket sedan år 2019 kontinuerligt problem med radiostörningar. En god idé är därför att besöka Elsäkerhetsverkets webbplats för aktuell information över vilka optimerare som är belagda med försäljningsförbud.

Fördelar med moduloptimerare jämfört med strängoptimerare

Jämfört med strängoptimerare har moduloptimerare (effektoptimerare och mikroväxelriktare) följande fördelar:

  • Högre elproduktion vid gynnsamma yttre förutsättningar. Vid till exempel skuggning från ett fast föremål och varierande molnighet ökade effektoptimerare en solcellsanläggnings elproduktion med 3–4 % enligt en studie av University of Southern Denmark (9).
  • Möjlighet att övervaka enskilda solpanelers effekt. Övervakning gör det lättare att upptäcka om en eller flera solpaneler producerar mindre solel än övriga paneler. Därefter kan åtgärder vidtas som exempelvis byte av en solpanel eller röjande av skuggande vegetation.
  • Ökad säkerhet vid brand. Vissa optimerare innehåller till exempel en funktion som stänger av dem vid jordfel. Därigenom reduceras strömmarna i kablar till 0 Ampere. Vid en brand medför detta att släckningsarbetet inte försenas eller försvåras på grund av att solcellsanläggningen är spänningssatt.

Nackdelar med moduloptimerare jämfört med strängoptimerare

Jämfört med strängoptimerare har moduloptimerare följande nackdelar:

  • Moduloptimerare medför en stor merkostnad för en solcellsanläggning. Enligt Hemsols beräkningar ökar kostnaden för en solcellsanläggning med cirka 7–11 % om den förses med effektoptimerare. Merkostnaden för optimerare beror bland annat på hur stor andel av solpanelerna som förses med optimerare.
  • Moduloptimerare kan öka en solcellsanläggnings underhållskostnader. Moduloptimerare kan ge ökade underhållskostnader eftersom de innehåller de många elektriska komponenter som kan gå sönder. Att moduloptimerare därtill är placerade i lägen som är utsatta för väder och vind ökar också sannolikheten för att de går sönder.
  • Moduloptimerare förbrukar i sig elektricitet. Även när en optimerare inte är aktiv orsakar optimerarens elektronik en mindre spänningsförlust. Denna spänningsförlust minskar den mängd el en solcellsanläggning producerar (10).

Jämförelse mellan effektoptimerare och mikroväxelriktare

Det som framförallt talar för att välja effektoptimerare är att de kräver en lägre investeringskostnad än mikroväxelriktare. Är det viktigt att kunna lagra solel i ett solcellsbatteri är också effektoptimerare det bästa valet.

För den som har planer på att i framtiden utöka en solcellsanläggning kan mikroväxelriktare övervägas. Vidare är risken att stora delar av en solcellsanläggnings elproduktion slås ut på grund av komponentfel lägre med mikroväxelriktare än med effektoptimerare.

Fördelar med effektoptimerare jämfört med mikroväxelriktare

Effektoptimerare har framförallt följande fördelar jämfört med mikroväxelriktare:

  • Lägre investeringskostnad. Enligt Hemsols uppskattningar är en solcellsanläggning med effektoptimerare ungefär 10–20 % billigare än motsvarande anläggning med mikroväxelriktare. Vid jämförelsen antas att varje solpanel förses med optimerare och hänsyn har tagits till att det för effektoptimerare också krävs en eller flera strängväxelriktare.
  • Bättre kompatibilitet med solcellsbatterier. Anledningen är att med effektoptimerare kan likström (DC) ledas direkt till ett solcellsbatteri. För mikroväxelriktare omvandlas DC till växelström (AC) direkt. Ett system med mikroväxelriktare behöver förses med en likriktare (som omvandlar tillbaka AC till DC) innan strömmen kan ledas till ett solcellsbatteri. Enphase (tillverkare av mikroväxelriktare) har dock börjat marknadsföra solcellsbatterier med inbyggd likriktare (11).
  • Mindre problem med Power Clipping. När en solpanel levererar som högst effekt kan det hända att dess mikroväxelriktare inte klarar av att omvandla hela denna effekt till solel (så kallad power Clipping). Det går att dimensionera en mikroväxelriktare för att undvika power clipping, men ju högre effekt en mikroväxelriktare klarar, desto dyrare är den i regel.
  • Lägre risk att de går sönder. En solcellsanläggning med mikroväxelriktare innehåller mer elektronik, och därför fler komponenter som kan gå sönder, än en anläggning med effektoptimerare. Jämfört med mikroväxelriktare har effektoptimerare också mindre andel elektronik placerad vid solpanelerna och är därigenom mindre exponerade för väder och vind.

Fördelar med mikroväxelriktare jämfört med effektoptimerare

Mikroväxelriktare har framförallt följande fördelar jämfört med effektoptimerare:

  • System med mikroväxelriktare har längre garantitider. Både mikroväxelriktare och effektoptimerare har i regel långa garantitider, ofta 25 år. För effektoptimerare behövs dock en strängväxelriktare vars garanti i normala fall endast är 5–12 år. Det är därför sannolikt att en strängväxelriktare behöver bytas innan garantitiden för effektoptimerarna löpt ut. Se också: garantitider för solceller.
  • Mindre allvarliga konsekvenser när de inte fungerar. Om en mikroväxelriktare slutar att fungera förloras endast elproduktionen från den solpanel som kopplats till mikroväxelriktaren. I en solcellsanläggning med effektoptimerare uteblir åtminstone en hel strängs elproduktion om effektoptimeraren, växelriktaren eller kommunikationssystemet dem emellan går sönder.
  • Lättare att utvidga en solcellsanläggning. Mikroväxelriktare arbetar oberoende av varandra. Utvidgas en solcellsanläggning behöver endast varje ny solpanel förses med en mikroväxelriktare. Med effektoptimerare måste den likspänning en strängväxelriktare accepterar beaktas. Utökas en solcellsanläggning med effektoptimerare kan därför strängväxelriktaren behöva bytas till en större modell.
  • Lägre risk för Potential Inducerad Degradering (PID) hos solpaneler. PID medför att solpaneler förlorar i produktionseffektivitet. En huvudorsak till PID är hög systemspänning i en solcellsanläggning. Mikroväxelriktare bidrar till en lägre systemspänningsnivå bland annat eftersom de utför DC-AC omvandling lokalt.

Fler artiklar relaterade till optimerare

Vanliga frågor

Är alla optimerare kompatibla med alla växelriktare?

Nej, alla optimerare är inte kompatibla med alla växelriktare. Optimerare från SolarEdge fungerar till exempel endast tillsammans med växelriktare från SolarEdge. Däremot fungerar optimerare från Tigo för de flesta typer av växelriktare.

Läs mer: Val av växelriktare.

Hur lång garanti har effektoptimerare?

Effektoptimerare har i regel långa garantitider, vanligtvis 25 år. Vid en investering i optimerare bör dock beaktas att en växelriktare lär behöva bytas ut ungefär en gång under optimerarnas livslängd. Anledningen till det är att en växelriktares livslängd kan uppskattas till 10–20 år.

Läs mer: garantitider för solpaneler.

Måste en solcellsanläggning ha optimerare (moduloptimerare)?

Nej, en solcellsanläggning måste inte ha optimerare (moduloptimerare) för att fungera. I den enklaste utformningen av en solcellsanläggning sköts effektoptimering av en strängväxelriktare med en inbyggd strängoptimerare (MPPT).

De flesta strängväxelriktare har idag fler än en MPPT. En växelriktare med mer än en MPPT kan till exempel vara ett alternativ till moduloptimerare när solpaneler är placerade i två olika väderstreck.

Finns det andra sätt att höja solcellers elproduktion än med optimerare?

Ja, om det finns tillräckligt med plats kan ett alternativ vara att istället utöka solcellsanläggningen med fler solpaneler. I regel är det mer lönsamt att investera i extra solpaneler än att förse en solcellsanläggning med optimerare för att uppnå samma ökning av elproduktionen.

Kostnaden för solpaneler sjönk kraftigt på början av 2010-talet och därefter något långsammare under andra halvan av 2010-talet (12). Denna prisutveckling har gjort det än mer intressant att öka antalet solpaneler istället för att på andra sätt öka en solcellsanläggnings elproduktion.

Källhänvisningar

  1. Solcellsutrustning som stör – Frågor och Svar, Elsäkerhetsverket, under rubriken “Vad kan störningarna från dessa optimerare eller växelriktare orsaka”, https://www.elsakerhetsverket.se/privatpersoner/din-elanlaggning/bygga-och-renovera/solcellsutrustning-som-stor-fragor-och-svar/ (hämtad 2023-02-17).
  2. Störande solceller får försäljningsförbud, Elsäkerhetsverket, december 2021, https://www.elsakerhetsverket.se/om-oss/press/nyheter/2021/storande-solceller-far-forsaljningsforbud/
  3. Solcellsutrustning som stör – Frågor och Svar, Elsäkerhetsverket, under rubriken “Riskerar jag användningsförbud för min solcellsanläggning”, https://www.elsakerhetsverket.se/privatpersoner/din-elanlaggning/bygga-och-renovera/solcellsutrustning-som-stor-fragor-och-svar/ (hämtad 2023-02-17).
  4. Solcellsutrustning som stör – Frågor och Svar, Elsäkerhetsverket, under rubriken “Riskerar jag användningsförbud för min solcellsanläggning”, https://www.elsakerhetsverket.se/privatpersoner/din-elanlaggning/bygga-och-renovera/solcellsutrustning-som-stor-fragor-och-svar/ (hämtad 2023-02-17).
  5. Bucher D., Wandel J., Joss D., LIFE EXPECTANCY OF PV INVERTERS AND OPTIMIZERS IN RESIDENTIAL PV SYSTEMS, Bern University of Applied Science, 2022, sida 5
  6. Bucher D., Wandel J., Joss D., LIFE EXPECTANCY OF PV INVERTERS AND OPTIMIZERS IN RESIDENTIAL PV SYSTEMS, Bern University of Applied Science, 2022, sida 5
  7. Störande solceller får försäljningsförbud, Elsäkerhetsverket, december 2021, sista stycket i artikeln, https://www.elsakerhetsverket.se/om-oss/press/nyheter/2021/storande-solceller-far-forsaljningsforbud/
  8. SolarEdge tvingas säljstoppa optimerare, Elsäkerhetsverket, december 2021, https://www.elsakerhetsverket.se/privatpersoner/dina-elprodukter/forsaljningsforbud/solaredge-tvingas-saljstoppa-vaxelriktare/ (hämtad 2023-02-17)
  9. Franke, T., The Impact of Optimizers for PV-Modules, University of Southern Denmark, 2019, sida 21, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  10. Franke, T., The Impact of Optimizers for PV-Modules, University of Southern Denmark, 2019, sida 8-9, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  11. IQ Battery, Enphase, https://enphase.com/installers/storage (hämtad 2023-02-17)
  12. Documenting a Decade of Cost Declines for PV Systems, National Renewable Energy Laboratory, februari 2021, https://www.nrel.gov/news/program/2021/documenting-a-decade-of-cost-declines-for-pv-systems.html