Pris för Optimerare till Solceller: Är det Lönsamt (2023)?

I denna artikel behandlar Hemsol priser på optimerare, vad det kostar att förse en solcellsanläggning med optimerare och om det är lönsamt. Vidare redogör Hemsol för under vilka förhållanden (placering av solceller, skuggning) som optimerare är som mest lönsamma.

 


Sammanfattande fakta om pris och lönsamhet för optimerare

  • En optimerare avsedd för en solpanel kostar cirka 700–900 kr inkl. moms.
  • Optimerare ökar kostnaden för en solcellsanläggning med cirka 7–11 %.
  • En investering i optimerare för solceller är i regel inte lönsam.
  • Om solpaneler ska placeras i olika riktningar kan optimerare övervägas.
  • Hemsol uppskattar att optimerares återbetalningstid ofta är längre än deras livslängd.
  • Vid endast tidvis skuggning av några solpaneler är optimerare ofta inte lönsamt.

Är det lönsamt med optimerare för solceller?

Nej, enligt en rapport från RISE (2019) är det i regel inte lönsamt med optimerare till solceller på grund av merkostnaden (1). Enligt en studie av Southern University of Denmark (UOSD) ökar optimerare på solpaneler i många fall inte heller den mängd solel en solcellsanläggning producerar (2).

Läs gärna även: Lönsamhet för solceller.

Graf som påvisar sambandet mellan ökat pris och ökad elproduktion vid användning av optimerare på solpaneler.
Bild 1. Sambandet mellan ökat pris och ökad elproduktion vid tillägg av optimerare till en solcellsanläggning.

Pris och kostnad för optimerare till solceller

En optimerare till solceller kostar i regel 640–800 kronor inkl. moms, installation och skatteavdrag för grön teknik. Hemsol uppskattar att priset för en solcellsanläggning med optimerare är 7–11 % högre än utan optimerare. För en 9,6 kW solcellsanläggning blir merkostnaden 8 500–14 000 kronor.

För att uppskatta kostnaden för optimerare har Hemsol använt följande antaganden

  • Att en solcellsanläggning på 9,6 kWp består av 24 st solpaneler med en märkeffekt på 400 Watt styck.
  • Att kostnaden för en solcellsanläggning (utan optimerare) på 9,6 kWp är cirka 125 000 kronor inklusive installation och skatteavdrag för grön teknik.
  • En optimerare placeras antingen för varje solpanel eller för var fjärde solpanel.
  • I fallet att optimerare placeras på varje solpanel har optimerare från SolarEgde valts.
  • I fallet att optimerare placeras på var fjärde solpanel har optimerare från Tigo valts eftersom SolarEdge i regel inte erbjuder detta alternativ. För att kunna använda Tigo optimerare krävs dock två apparater (Tigo Access Point och Tigo Cloud Connect Advanced). Dessa kostar tillsammans cirka 5 000 kronor inklusive moms och denna kostnad är inräknad i kalkylen.
  • Priset per optimerare är 800 kronor inklusive moms. Detta motsvarar ungefär det genomsnittliga priset för optimerare hos de försäljare Hemsol jämfört under januari 2023.
  • En installationskostnad på 100 kronor per optimerare. Detta värde är uppskattat baserad på diskussioner med olika solcellsinstallatörer.
  • Att möjligheten till skattereduktion på 20 % av kostnaden för material och arbete utnyttjas (avdrag för “grön teknik”). Kostnaden för optimerare minskar därigenom med 20 %.

Optimerare medför kostnader för service och underhåll

Att förse solpaneler med optimerare medför förutom en investeringskostnad även ökade kostnader för service och underhåll. En anledning till det är att en solcellsanläggning med optimerare innehåller fler komponenter som kan gå sönder än en anläggning utan optimerare.

Eftersom optimerare placeras intill solpaneler är de också mer utsatta för påverkan av väder och vind än i det fall optimeringen utförs inne i en strängväxelriktare.

Läs mer: Service, underhåll och driftkostnader för solcellsanläggningar.

Faktorer som påverkar kostnaden för optimerare till solceller

Hur stor den extra kostnaden blir för att förse en solcellsanläggning med optimerare beror på ett flertal faktorer varav de viktigaste är:

  • Hur stor andel av solpanelerna som förses med optimerare.
  • Inköpskostnaden per optimerare.
  • Installationskostnaden per optimerare.
  • Möjligheter att erhålla bidrag eller skatteavdrag för optimerare.

Kostnaden påverkas av andelen solpaneler som förses med optimerare

Ju högre andel av solpanelerna som förses med optimerare desto högre blir kostnaden. Hur stor andel av solpanelerna som förses med optimerare beror bland annat på solpanelernas placering men även på val av växelriktare.

Optimerare av märket SolarEdge är endast kompatibla med SolarEdges växelriktare. SolarEdges optimerare måste därtill antingen monteras på varje solpanel eller att två solpaneler delar på en optimerare.

Optimerare från Tigo är kompatibla med de flesta växelriktare (dock ej SolarEgdes växelriktare). Med optimerare från Tigo är det fritt att välja hur många och vilka solpaneler som utrustas med optimerare. För att Tigos optimerare ska fungera krävs dock att en solcellsanläggning förses med två apparater (Tigo Access Point och Tigo Cloud Connect Advanced) till en kostnad om cirka 5 000 kronor inklusive moms.

Inköpskostnaden per optimerare

Listpriser för optimerare till solceller avsedda för en (1 st) solpanel varierar ungefär i intervallet 700–900 kronor inklusive moms. I det angivna intervallet är inte skatteavdrag på 20 % för grön teknik eller installationskostnaden inräknad.

Installationskostnaden per optimerare

Hemsol uppskattar att installationskostnaden (exklusive inköpskostnaden) för optimerare till 50–200 kronor styck. Uppskattningen är baserad på samtal med olika solcellsinstallatörer. Eftersom prisspannet är stort kan det löna sig att i förväg förhöra sig om kostnaden för installation av optimerare.

Möjligheter att erhålla bidrag eller grönt skatteavdrag för optimerare

Vid en investering i optimerare finns möjlighet att få skatteavdrag för grön teknik på 20 % av kostnaden för material och arbete (januari 2023). Maximalt tillåts ett skatteavdrag på 50 000 kronor per person. För att få göra skatteavdrag måste solcellsanläggningen förse en privatbostad med el.

Sker en solcellsinstallation inklusive optimerare till ett fast pris (totalentreprenad) kan kostnaderna för arbete och material beräknas till 97% av det totala priset. Det medför att skatteavdraget för grön teknik vid totalentreprenad blir 19,4 % (0,2*97 %) av den totala kostnaden.

Återbetalningstid för optimerare till solceller

Enligt Hemsols beräkningar blir återbetalningstiden för optimerare till en 9,6 kWp solcellsanläggning cirka 33–35 år (se antaganden). I regel har optimerare en garantitid på 25 år. Sannolikheten att en optimerare slutat att fungera innan dess återbetalningstid uppnåtts är därför inte försumbar.

Antaganden vid beräkning av återbetalningstid för optimerare

Följande antaganden har gjorts vid Hemsols beräkning av återbetalningstid för optimerare:

  1. Optimerarna har placerats på en 9,6 KWp solcellsanläggning. Solcellsanläggningen har antagits bestå av 24 stycken solpaneler, med en märkeffekt på 400 Watt per solpanel (24*400 = 9 600 Watt = 9,6 kW, d.v.s. kWp).
  2. Solcellsanläggningen producerar 9 600 kWh solel per år utan optimerare. Det motsvarar en årlig produktion på 1 000 kWh solel per installerad kWp solpaneler.
  3. Antalet optimerare är hälften av antalet solpaneler. Med SolarEgdes lösning kopplas varje optimerare till två solpaneler. Med Tigos lösning erhåller hälften av solpanelerna en egen optimerare. För den valda effekten på solcellsanläggning blir skillnaden i återbetalningstid mellan de två olika lösningarna relativt liten.
  4. Optimerare antas öka en solcellsanläggnings elproduktion med 2 %. Antagandet baseras på en studie av Southern University of Denmark som visade att optimerare kan öka en solcellsanläggnings elproduktion med 0–4 % under gynnsamma förhållanden (3).
  5. Värdet på såld solel antas vara 171 öre per kWh. Värdet på 1 kWh solel innefattar spotpris (100 öre), skattereduktion (60 öre), nätnytta (5 öre), påslag från elbolag (5 öre) och ursprungsgaranti (1 öre).
  6. Besparing till följd av egenanvänd solel antas vara 212 öre per kWh. Värdet på 1 kWh egenanvänd solel innefattar spotpris (100 öre), nätavgift (30 öre), energiskatt (36 öre), påslag (2 öre), elcertifikatsavgift (2 öre) samt moms på 25 %.
  7. Andel egenanvändning av producerad solel antas vara 36 %. Detta värde bygger på en studie av Bengt Stridh för Energimyndigheten över solcellsanläggningar i Sverige upp till 20 kWp (4). Eftersom solel som inte används i den egna fastigheten i normala fall säljs blir andelen såld solel 64 %.
  8. Skatteavdrag har gjorts på 20 % av inköps- och materialkostnader. Det motsvarar gällande skatteavdrag (januari 2023) för grön teknik.
  9. Ingen hänsyn har tagits till inflation.

Exempel på situationer när optimerare till solpaneler kan vara lönsamt

Även om optimerare generellt inte är lönsamma kan en investering i optimerare övervägas när en eller flera av nedanstående situationer förekommer:

  • Solpaneler är placerade i olika väderstreck och med olika lutning.
  • Solpaneler i samma sträng utsätts för varierande skuggning.
  • En solcellsanläggning ska installeras med olika typer av solpaneler.
  • Misstanke finns om att solpaneler levererar mindre el än utlovat.

Sammanfattningsvis kan optimerare löna sig när det är stora skillnader i solinstrålning till olika solpaneler vid en given tidpunkt. Vidare kan optimerare övervägas om det är stora variationer i olika solpanelers verkningsgrad.

Optimerare kan löna sig när solpanelers riktning och lutning varierar

I ju högre utsträckning solpaneler placeras i olika väderstreck och med olika lutning, desto mer lönsamt är det med optimerare. Anledningen till detta är att optimerare gör som störst nytta när skillnaderna i solinstrålning som når olika solpaneler vid en given tidpunkt är stora.

En solpanels IV-kurva (förhållandet mellan spänning och ström) påverkas av hur stor mängd solinstrålning som träffar solpanelen.

Är det skillnad mellan olika solpanelers lutning och väderstreck, träffas de också av olika mängd solinstrålning. Detta medför i sin tur att deras IV-kurvor skiljer sig åt. Därav kan det finnas ett behov av att kunna optimera solpanelernas elproduktion var för sig.

Optimerare kan löna sig när solpaneler utsätts för varierande skuggning

Optimerare kan löna sig när solpaneler i en sträng utsätts för olika grad av skuggning och skuggningen är av varierande natur. Ett exempel på en sådan situation är växlande molnighet kombinerat med skuggning från omgivande växtlighet.

För att optimerare ska löna sig krävs dock i regel att en solpanels hela yta utsätts för en solinstrålning som skiljer sig från merparten av de övriga solpanelerna. Anledningen är att i annat fall kan en solpanels bypassdioder relativt effektivt begränsa de negativa effekterna skugga kan ha på en solpanels elproduktion.

Har en solcellsanläggning solpaneler med olika effekt kan optimerare löna sig

Ju större skillnad i effekt (verkningsgrad) det är mellan olika solpaneler, desto mer lönsamt blir det med optimerare. Orsaken är att om solpanelerna har olika verkningsgrad skiljer sig också deras IV-kurvor och därigenom ökar behovet av att optimera varje solpanels elproduktion individuellt.

Se: solpanelernas verkningsgrad och effekt på solpaneler

Det kan vara effektskillnader mellan solpaneler med samma märkeffekt

Även om alla solpaneler i en solcellsanläggning är av samma fabrikat och har samma märkeffekt, varierar enligt Energimyndigheten solpanelernas faktiska effekt med ett par procentenheter (5). I regel ökar också skillnaderna i verkningsgrad mellan olika identiska solpaneler över tid. Optimerares bidrag till produktionen av solel kan därför antas i öka med tiden.

Utbyggda solcellsanläggningar har ofta solpaneler med olika märkeffekt

Optimerare kan också övervägas när en solcellsanläggning ska byggas ut. Orsaken är att vid en utvidgning av en solcellsanläggning har de nya solpanelerna sannolikt en högre effekt än de befintliga solpanelerna. Historiskt sett har nämligen den genomsnittliga märkeffekten på solpaneler ökat över tid tack vare produktutveckling.

Optimerare kan vara lönsamma om solpanelernas kvalitet är lägre än utlovat

Presterar solpaneler sämre än de ska göra enligt deras effektgaranti kan optimerare vara lönsamma. Orsaken är optimerare visar enskilda solpanelers effekt medan det utan optimerare ofta är svårt att upptäcka om en enskild solpanel har lägre verkningsgrad än övriga solpaneler i samma sträng.

I normala fall garanterar tillverkare en solpanels effekt mellan 20–25 år. Garantierna är i regel utformade så att den utlovade effekten gradvis minskar över tid. Med undantag för det första året förlorar dock solpaneler i normala fall mindre än 1 % i produktionseffektivitet per år.

Enligt Research Institute of Sweden är dock nya solpanelers effekt vanligtvis lite högre än den effekt de är märkta med (märkeffekt) (6). Dessa solpaneler producerar därigenom lite mer el än de kan förväntas att göra. Denna extra elproduktion kan leda till att det inte upptäcks i fall en enskild solpanel producerar betydligt sämre än den borde göra (givet att bypassdioder används).

Vad kan göras om en optimerare visar att en solpanel har låg elproduktion?

Om en optimerare upptäcker att en solpanel har låg elproduktion kan byte av solpanelen övervägas. Skillnaden i effekt mellan solpanelen och övriga solpaneler bör dock i regel vara ganska stor för att ett byte av solpanel ska löna sig. Detta gäller även om solpanelen omfattas av en effektgaranti.

Det kan också vara svårt att påvisa om en solpanels effekt är lägre än den garanterade effekten. En anledning är att garanterad effekt bygger på STC-förhållanden (Standard Test Conditions) som sällan uppnås i Sverige. Det måste också undersökas om det finns naturliga orsaker till att en solpanel producerar lägre effekt, till exempel skuggning.

Det kan krävas ett laboratorietest för att fastställa om en solpanel uppfyller effektgarantin. Om en solpanel visar sig uppfylla effektgarantin får en kund i regel stå för kostnaden för testet. Vidare omfattar många tillverkares effektgaranti endast att en ny solpanel erhålls utan kostnad, medan kunden själv får stå för kostnaden för att byta ut solpanelen.

När bidrar optimerare som mest till ökad elproduktion och lönsamhet?

Enligt en studie av ett danskt universitet kan optimerare öka elproduktionen när solpaneler utsätts för olika mängd solinstrålning eller för varierande skuggning. Enligt studien producerade dock den undersökta solcellsanläggningen ungefär samma mängd el oavsett om den hade optimerare eller inte (7).

När kan optimerare vara lönsamma?

Optimerares lönsamhet bestäms av solinstrålningens beskaffenhet enligt:

  • Får solpaneler samma mängd solinstrålning är optimerare ej lönsamma.
  • Får solpaneler olika mängd solinstrålning kan optimerare löna sig.
  • Utsätts solpaneler för varierande skuggning kan optimerare löna sig.

Får alla solpaneler samma mängd solinstrålning är optimerare ej lönsamma

Enligt en studie av University of Southern Denmark (UOSD) producerade en solcellsanläggning där alla solpaneler var riktade åt samma håll och inte skuggades av fasta föremål mer solel (mätt i kWh) utan optimerare än med optimerare. Procentuellt sett var skillnaden i producerade kWh större vid mulet än vid klart väder (Tabell 3) (8).

Anledningen till att solpaneler utan optimerare presterar bättre än solpaneler med optimerare ligger i optimerares elektronik. Även när en optimerare inte är aktiv, orsakar optimerarens elektronik en mindre spänningsförlust. Genom denna spänningsförlust minskar den mängd el en solcellsanläggning producerar (9).

Vid avsaknad av skillnader i solinstrålning mellan olika solpaneler är inte optimerare särskilt effektiva. Den eventuellt ökade elproduktion som optimerare i detta fall ger, understiger därför de förluster i elproduktion som dess elektronik orsakar (10).

Tabell 3. Relativ elproduktion av olika optimeringssystem när ingen skuggning från fasta föremål förekommer.
Scenario 1: Ingen skuggning av solpanel från fasta föremål**Strängväxelriktare*Växelriktare + Tigo optimerareVäxelriktare + SolarEdge optimerare
Klar himmel100,0 %99,6 %99,8 %
Mulet100,0 %98,9 %99,3 %

*Elproduktionen från strängväxelriktare är per definition satt till 100%.

**UOSD presenterar för detta test ingen sammanfattande data över hela testperioden. Skälet till det var troligtvis att en av Tigos optimerare gick sönder medan testet pågick. I normala fall skulle ett automatiskt felmeddelande ha skickats ut men denna funktion var inte aktiverad för testet (11).

Får solpaneler olika mängd solinstrålning kan optimerare löna sig

Optimerare kan löna sig när skillnaden i solinstrålning som vid en given tidpunkt når olika solpaneler är stor. Även vid mindre skillnader i solinstrålning mellan solpaneler kan optimerare ge en ökad elproduktion. Ökningen är dock i regel för liten för att motivera en investering i optimerare.

I ett test av UOSD täcktes 1 av 14 solpaneler i en sträng över med en tunn vit bomullsduk. I detta test visade sig optimerare kunna öka strängens elproduktion med 0–3 % (Tabell 4) (12). Med andra ord var skillnaderna i solinstrålning mellan solpanelerna i detta test alltför små för att motivera en investering i optimerare.

Tabell 4. Relativ elproduktion från olika optimeringssystem för scenario 2.
Scenario 2: En solpanel utsätts för lägre solinstrålning än övriga solpaneler*Strängväxelriktare**Växelriktare + Tigo optimerareVäxelriktare + SolarEdge optimerare
Klar himmel100,0 %102,6 %101,4 %
Mulet100,0 %101,5 %100,3 %

*Variationer i solinstrålning uppnåddes genom att en av de fjorton solpanelerna i varje sträng övertäcktes med en tunn bomullsduk.

**Elproduktionen från strängväxelriktare är per definition satt till 100%.

Utsätts solpaneler ofta för varierande skuggning kan optimerare löna sig

Utsätts solpaneler ofta för snabbt varierande skuggning till följd av växlande molnighet kan optimerare vara lönsamt. I praktiken förekommer dock inte växlande molnighet tillräckligt ofta för att optimerare ska vara lönsamma endast av denna orsak.

I ett test av UOSD där 14 solpaneler i en sträng utsattes för skuggning vid olika tidpunkter ökade optimerare solcellsanläggningens elproduktion med 3–4 % (13). Enligt testet minskade dock solcellsanläggningens elproduktion vid mulet och klart väder när den förseddes med optimerare.

Hur solpaneler skuggas påverkar således optimerares lönsamhet. Anledningen till att optimerare presterar bättre vid växlande molnighet är att de reagerar snabbare på förändringar i solinstrålning än den typ av optimerare som sitter i växelriktare.

Tabell 5. Relativ elproduktion från olika optimeringssystem för scenario 3.
Scenario 3: Skuggning från ett fast föremål (påle) (bild 2)Strängväxelriktare*Växelriktare + Tigo optimerareVäxelriktare + SolarEdge optimerare
Klar himmel100,0 %98,0 %98,7 %
Växlande molnighet100,0 %103,1 %104,2 %
Mulet100,0 %99,6 %98,3 %

*Elproduktionen från strängväxelriktare är per definition satt till 100 %.

Testuppställning av solpaneler som blir skuggade av en påle som står framför solpanelerna.
Bild 2. Testuppställning i University of Southern Denmarks studie med 14 stycken solpaneler som utsätts för skuggning från en påle.

Fler artiklar om optimerare och solceller

Vanliga frågor

Finns det lönsammare sätt än optimerare att öka solpanelers elproduktion?

Ja, istället för (decentraliserade) optimerare kan det vara mer lönsamt att välja en växelriktare med fler än två strängoptimerare (MPPT). Till exempel har SMAs växelriktare Sunny Tripower X (12-25 kW) tre MPPT:er.

För en solcellsanläggning där solpanelerna är placerade på bägge sidor av ett sadeltak är en växelriktare med två MPPT ofta ett bra val.

Är det alltid mest lönsamt att utrusta varje solpanel med optimerare?

Nej, det är inte alltid mest lönsamt att förse varje solpanel med en optimerare. Ibland är det ett fåtal solpaneler som utsätts för skuggning eller har en annan placering än merparten av de övriga solpanelerna. I sådana fall kan det vara lönsammare att bara förse dessa solpaneler med optimerare.

Finns det andra fördelar med optimerare än eventuell lönsamhet?

En fördel med optimerare är att enskilda solpanelers elproduktion kan övervakas. Optimerare kan också användas för att minska en solcellsanläggnings spänning genom att koppla bort solpaneler. Detta är värdefullt av säkerhetsskäl, till exempel vid undersökning av fel på en solcellsanläggning.

Källhänvisningar

  1. Pettersson J., Kovacs P., Marknadsöversikt för solcellsmoduler. växelriktare, infästningsanordningar och kompletta system, RISE Research Institutes of Sweden AB november 2019, sida 21, https://www.energimyndigheten.se/491e55/globalassets/tester/marknadsoversikt-for-solcellsmoduler-vaxelriktare-infastningsanordningar-och-kompletta-system-191121-signerad.pdf
  2. Franke T., The Impact of Optimizers for PV-Modules: A comparative study , Centre for Industrial Electronics, Mads Clausen Institue (MCI), SDU Electrical Engineering (november maj 2019), sida 3, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  3. Franke T., The Impact of Optimizers for PV-Modules: A comparative study , Centre for Industrial Electronics, Mads Clausen Institue (MCI), SDU Electrical Engineering (november maj 2019), sida 15, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  4. Stridh B., Abrahamsson R., Etherden N., Rydqvist M., Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige, Energimyndigheten/Mälardalens Högskola (juni 2020), sida 4, http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1522260&dswid=9647
  5. Pettersson J., Kovacs P., Marknadsöversikt för solcellsmoduler. växelriktare, infästningsanordningar och kompletta system, RISE Research Institutes of Sweden AB november 2019, sida 4, https://www.energimyndigheten.se/491e55/globalassets/tester/marknadsoversikt-for-solcellsmoduler-vaxelriktare-infastningsanordningar-och-kompletta-system-191121-signerad.pdf
  6. Pettersson J., Kovacs P., Marknadsöversikt för solcellsmoduler. växelriktare, infästningsanordningar och kompletta system, RISE Research Institutes of Sweden AB november 2019, sida 4, https://www.energimyndigheten.se/491e55/globalassets/tester/marknadsoversikt-for-solcellsmoduler-vaxelriktare-infastningsanordningar-och-kompletta-system-191121-signerad.pdf
  7. Franke T., The Impact of Optimizers for PV-Modules: A comparative study , Centre for Industrial Electronics, Mads Clausen Institue (MCI), SDU Electrical Engineering (november maj 2019), sida 3, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  8. Franke T., The Impact of Optimizers for PV-Modules: A comparative study , Centre for Industrial Electronics, Mads Clausen Institue (MCI), SDU Electrical Engineering (november maj 2019), sida 10, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  9. Franke T., The Impact of Optimizers for PV-Modules: A comparative study , Centre for Industrial Electronics, Mads Clausen Institue (MCI), SDU Electrical Engineering (november maj 2019), sida 8-9, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  10. Franke T., The Impact of Optimizers for PV-Modules: A comparative study , Centre for Industrial Electronics, Mads Clausen Institue (MCI), SDU Electrical Engineering (november maj 2019), sida 8-9 samt sida 19, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  11. Franke T., The Impact of Optimizers for PV-Modules: A comparative study , Centre for Industrial Electronics, Mads Clausen Institue (MCI), SDU Electrical Engineering (november maj 2019), sida 9, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  12. Franke T., The Impact of Optimizers for PV-Modules: A comparative study , Centre for Industrial Electronics, Mads Clausen Institue (MCI), SDU Electrical Engineering (november maj 2019), sida 14–15, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study
  13. Franke T., The Impact of Optimizers for PV-Modules: A comparative study , Centre for Industrial Electronics, Mads Clausen Institue (MCI), SDU Electrical Engineering (november maj 2019), sida 18, https://portal.findresearcher.sdu.dk/en/publications/the-impact-of-optimizers-for-pv-modules-a-comparative-study