Vad är en växelriktare för Solceller?

Sammanfattning

  • En växelriktare för solceller är en apparat som hanterar den el som tillhörande solpaneler producerar. Två andra benämningar för växelriktare är inverter och omvandlare.
  • En växelriktares funktion är att omvandla likström (DC) till växelström (AC), optimera solpanelernas elproduktion och säkerställa att produktionen sker säkert. Hemsol uppskattar att den genomsnittliga livslängden för en växelriktare till solceller är cirka 10–20 år.
  • Strängväxelriktare är den vanligaste typen av växelriktare. De hanterar olika strängar (seriekopplingar) av solpaneler. Strängväxelriktare har vanligtvis 2–3 strängar och är normalt sett inte förberedda för lagring av solel. Solcellsanläggningar för villor har i regel en enda strängväxelriktare som hanterar alla solpaneler.
  • Hybrid- och mikroväxelriktare är mer ovanliga. Hybridväxelriktare är kompatibla med solcellsbatterier, medan mikroväxelriktare vanligtvis placeras vid varje solpanel. Solcellsanläggningar med mikroväxelriktare kräver alltså vanligtvis en växelriktare per solpanel

Vad är en växelriktare för solceller?

En växelriktare för solceller är en elektronisk apparat som den el som tillhörande solpaneler producerar passerar innan elen antingen matas ut på ett elnät eller används inom till exempel en fastighet. Växelriktarens främsta uppgift är att omvandla likström (DC) från solpaneler till växelström (AC).

En växelriktare ska antingen kopplas till en solpanel (om det är en mikroväxelriktare) eller till flera solpaneler (om det är en strängväxelriktare). Läs mer här: Så väljs växelriktare för solceller

Bild över vad en växelriktare är.
Bild 1. Illustration över växelriktare.

Vilken funktion har en växelriktare för solceller?

En växelriktare till solcellers funktion är att omvandla likström till växelström och anpassa spänning och ström för att optimera tillhörande solpanelers elproduktion. Därtill övervakar den att produktionen av solel är säker och att elen som matas ut från växelriktaren håller en lämplig spänningsnivå.

 

Illustration som visar hur en växelriktare omvandlar likström till växelström ovh födelar strömmen vidare till hushåll och elnät.
Bild 2. Illustration över hur en växelriktare fungerar.

Detta gör en växelriktare till solceller

De huvudsakliga uppgifterna en växelriktare i en solcellsanläggning gör är att:

  • Omvandla likström (DC) från solpaneler till växelström (AC).
  • Optimera solpanelers elproduktion genom reglering av ström och spänning.
  • Ändra elens spänningsnivå så den kan nyttjas i exempelvis ett hushåll.
  • Se till att produktionen av solel sker på ett säkert sätt.
  • Mäta mängden solel en solcellsanläggning producerar.

Växelriktare omvandlar likström (DC) till växelström (AC)

En växelriktare för solcellers främsta funktion är att omvandla den likström (DC) en solcellsanläggnings solpaneler producerar till växelström (AC). Orsaken till att ström måste omvandlas till AC är att apparaterna i ett hushåll använder AC samt att AC krävs för att för att kunna mata ut el på elnätet. En minnesregel är att växelriktare riktar (omvandlar) ström till växelström.

Så går omvandlingen av likström till växelström i en växelriktare till

Omvandling från DC till AC i en växelriktare går till så att först omvandlas den likström de tillhörande solpanelerna producerar till högfrekvent växelström. Detta uppnås genom att likströmmens riktning snabbt växlas fram och tillbaka. Därefter transformerar växelriktaren elektriciteten till lämplig spänning och frekvens. För el till hushållsbruk är spänningen i normala fall 230 Volt och frekvensen 50 Hertz.

En växelriktare för solceller optimerar solcellernas produktion av solel

En viktig uppgift en växelriktare för solceller har är att optimera en solcellsanläggnings produktion av solel. Det sker genom att växelriktaren justerar nivåerna av ström och spänning i anläggningen för att maximera den effekt som solpanelerna i solcellsanläggningen levererar.

För växelriktare (strängväxelriktare) utförs denna optimering av så kallade Maximum Power Point Trackers (MPPT:er). Oftast är en strängväxelriktare försedd med två MPPT:er. Ur optimeringssynvinkel möjliggör en växelriktare med två MPPT:er att en solcellsanläggning kan delas upp i två delar som optimeras var för sig.

Är samtliga solpaneler i en solcellsanläggning försedda med effektoptimerare utförs dock optimering av solelsproduktionen av effektoptimerarna och inte av växelriktaren.

Växelriktare transformerar (ändrar) elektricitetens spänningsnivå

En växelriktare för solceller behöver transformera (ändra) nivån på spänningen från de tillhörande solpanelerna till en nivå som är lämplig för elanvändning. Detta innebär ofta en nedtransformering från cirka 500–1 000 Volt (likspänningen från en sträng solpaneler) till 230 Volt (normal växelspänning för hushåll).

Växelriktare ser till att produktion av solel sker på ett säkert sätt

En solcellsanläggnings växelriktare ansvarar för att anläggningen drivs på ett säkert sätt. Till exempel hämtar växelriktaren information om det tillhörande elnätet. Uppstår det fel på elnätet eller om elnätet stängs av för service stänger växelriktaren automatiskt av solcellsanläggningen (anti-öskydd).

Orsaken till att växelriktare stängs av vid fel eller service på det tillhörande elnätet är att det vore förenat med fara att mata ut spänning på ett elnät samtidigt som personer arbetar med reparation eller underhåll av elnätet.

Växelriktare mäter mängden producerad solel.

En växelriktare mäter den mängd el en solcellsanläggning producerar och visar sedan denna information i till exempel en app eller på en display utanpå växelriktaren. Mängden solel som matas ut på elnätet mäts dock inte av växelriktarens elmätare utan av en smart elmätare som anpassats för försäljning av solel.

Se också: så mycket producerad solel ger en solcellsanläggning.

Vad krävs av en växelriktare för lagring av solel i ett solcellsbatteri?

För lagring av solel i ett solcellsbatteri finns tre växelriktarlösningar: hybridväxelriktare, batteriförberedda växelriktare samt komplettering av en växelriktare med en extra likriktare och laddningsregulator. I batteriförberedda växelriktare är oftast en laddningsregulator inbyggd i växelriktaren.

Detta innebär att för många vanliga växelriktare (strängväxelriktare) är lagring av solel i ett solcellsbatteri inte möjlig utan kompletterande utrustning. Se också: så fungerar lagring av solel i ett solcellsbatteri.

Växelriktare för drift utan anslutning till elnät (ödrift eller off-grid)

För att en växelriktare ska kunna drivas utan anslutning till elnätet krävs antingen

  • kompatibilitet för ödrift
  • kompatibilitet för att drivas off-grid.

Växelriktare för solceller med stöd för ödrift

För att kunna köra en solcellsanläggning med ödrift (frånkopplad från elnätet), måste anläggningens växelriktare ha stöd för så kallad ödrift. Orsaken är att växelriktare i normala fall är försedda med en funktion (anti-ödrift) som gör att de automatiskt stängs av om växelriktaren förlorar kontakten med elnätet.

Att välja en växelriktare som har stöd för ödrift är dock oftast i sig inte tillräckligt för att få köra en solcellsanläggning med ödrift. Därtill behöver solcellsanläggningen i regel anpassas, till exempel genom att förses med frånskiljare samt byte av dvärgbrytare. Se också: solcellsanläggningar med stöd för ödrift.

Växelriktare för solceller med stöd för att drivas off-grid

Att köra en solcellsanläggning off-grid syftar oftast på att solcellsanläggningen helt saknar anslutning till ett omkringliggande elnät. I detta fall behöver inte växelriktaren vara anpassad för så kallad ödrift. Däremot behövs i regel ett solcellsbatteri eller annan form av möjlighet att lagra solel.

Se också: solceller med stöd för off-grid.

Olika typer av växelriktare för solcellsanläggningar

Växelriktare kan delas in i typerna:

  • Strängväxelriktare: optimerar solpanelers elproduktion gruppvis (i strängar).
  • Växelriktare med effektoptimerare: kan optimera enskilda solpaneler.
  • Mikroväxelriktare: optimerar elproduktion och omvandlar DC till AC vid varje solpanel.
  • Hybridväxelriktare: möjliggör direkt lagring av solel.
  • Central växelriktare: möjliggör effektiv insamling av produktionsdata.

Strängväxelriktare

En strängväxelriktare är en växelriktare där likström från de anslutna solpanelerna leds in till växelriktaren i så kallade strängar. En sträng är ett antal (oftast 6–20 stycken) seriekopplade solpaneler. Strängväxelriktare för solcellsanläggningar under 20 kW brukar ha 3–9 strängar.

En strängväxelriktare har i regel 1–3 (oftast 2) stycken strängoptimerare, så kallade MPPT:er (Maximum Power Point Trackers). Med två MPPT:er kan till exempel ofta solpaneler placerade i östlig riktning optimeras av den ena MPPT:en, och solpaneler placerade i västlig riktning optimeras av den andra MPPT:en.

Växelriktare med effektoptimerare

Växelriktare med effektoptimerare är strängväxelriktare som kommunicerar med effektoptimerare som placerats intill anläggningens tillhörande solpaneler. Effektoptimerarna ansvarar i detta fall för att optimera solpanelernas elproduktion medan växelriktaren sköter omvandlingen av likström till växelström.

Själva växelriktaren kan vara specifikt konstruerad för att arbeta tillsammans med effektoptimerare. I dessa fall fungerar växelriktaren antingen suboptimalt eller inte alls utan tillhörande optimerare. Så är till exempel fallet för SolarEgdes växelriktare. I en solcellsanläggning med växelriktare från SolarEdge styrs samtliga solpanelers elproduktion av effektoptimerare.

Även om en strängväxelriktare inte är specifikt konstruerad för att användas med effektoptimerare går de flesta strängväxelriktare att förse med effektoptimerare. Dessa växelriktare förses vanligtvis med effektoptimerare av märket Tigo. Med effektoptimerare från Tigo behöver inte samtliga solpaneler förses med optimerare. För de solpaneler som inte förses med effektoptimerare sköts optimering av strängväxelriktarens MPPT:er.

Mikroväxelriktare

Mikroväxelriktare är växelriktare som både omvandlar likström till växelström och sköter effektoptimering. En mikroväxelriktare sköter vanligtvis en solpanel men den kan också kopplas till 2–4 solpaneler. När mikroväxelriktare används förses i regel alla solpaneler i en solcellsanläggning med varsin mikroväxelriktare eftersom de därigenom ersätter behovet av strängväxelriktare.

Hybridväxelriktare

En hybridväxelriktare är en växelriktare som är kompatibel med lagring av solel i ett solcellsbatteri. Med en hybridväxelriktare (hybridomriktare) behöver inte ett solcellsbatteri förses med en likriktare för att kunna lagra solel. Det är däremot ofta nödvändigt vid användning av strängväxelriktare.

Batteriförberedda växelriktare

Att en växelriktare är batteriförberedd betyder i normala fall att växelriktaren kan anslutas till ett solcellsbatteri utan att extra utrustning krävs. Begreppet ”batteriförberedd växelriktare” saknar dock en klar definition och ibland syftar de som använder begreppet på en hybridväxelriktare.

I praktiken kan alla växelriktare sägas vara batteriförberedda eftersom batterier också kan adderas till en solcellsanläggning med en vanlig strängväxelriktare. Dock krävs det i detta fall i regel en likriktare (som omvandlar AC till DC) och eventuellt en laddregulator.

Central växelriktare

Centrala växelriktare är växelriktare som utmärks av att de har hög effekt, i normala fall mellan 150–2 500 kW. De används framförallt inom industrin som ett alternativ till flera strängväxelriktare. I jämförelse med strängväxelriktare har centrala växelriktare i regel lägre inköpskostnad per kWp.

Centrala växelriktare är i regel inte lämpliga för villor med solceller

Trots att centrala växelriktare har låg inköpskostnad per kWp och hög pålitlighet är de i normala fall inte lämpliga för solcellsanläggningar till bostäder. En orsak till det är att märkeffekten hos centrala växelriktare i regel är för hög för att vara lämplig för icke-kommersiella solcellsanläggningar.

Centrala växelriktare är också betydligt tyngre och mer utrymmeskrävande än strängväxelriktare (med motsvarande effekt). De behöver därför monteras på mark eller ett golv.

Vilka krav måste en växelriktare för solceller uppfylla?

Enligt Energiföretagen ska solcellsanläggningar som installeras i Sverige uppfylla ställda krav enligt EU-förordningen 2016/631 samt Energimarknadsinspektionens föreskrifter EIFS 2018:2. Därutöver finns andra krav enligt föreskrifter, standarder och branschrekommendationer (1).

En köpare av en solcellsanläggning kan dock inte förväntas ha kunskap om alla krav på anläggningens växelriktare. Det är därför den som installerar solcellsanläggningen som ansvarar för att kraven är uppfyllda.

Rikta Rätt-listan för växelriktare till solceller

Rikta-rätt listan är en lista på växelriktare som enligt branschorganisationen Energiföretagen uppfyller de krav som ställs på växelriktare för solceller (2). Tillverkare av växelriktare kan ansöka hos Energiföretagen om att en växelriktare ska inkluderas i Rikta Rätt-listan.

Att en växelriktare finns med på Rikta-rätt-listan innebär dock inget formellt godkännande av växelriktaren. Å andra sidan är det inte heller en förutsättning att en växelriktare finns med på Rikta Rätt-listan för att den ska få anslutas till ett elnät. Det är det företag som äger det elnät en solcellsanläggning ska anslutas till som i slutändan avgör om installationen av växelriktaren är korrekt utförd och om solcellsanläggningen får anslutas till elnätet.

Om en växelriktare finns med på Rikta-Rätt listan är sannolikheten hög att växelriktaren blir godkänd vid en installation. Tanken med Rikta Rätt-listan är att, genom att välja en växelriktare som finns med på listan, minska risken att en växelriktare väljs som sedan inte blir godkänd av elnätsföretaget. Innan ett inköp av växelriktare genomförs kan det därför löna sig att kolla upp om en växelriktare finns med på listan.

Förväntad livslängd hos en växelriktare

Enligt en studie från Bern University of Applied Science (BUAS) uppskattas cirka 2/3 av alla växelriktare ha en livslängd som överstiger 15 år (3). I jämförelse är växelriktares garantitid i regel 5–12 år. Det finns dock ofta möjlighet att förlänga en växelriktares garantitid till 20–25 år.

I studien från BUAS definieras livslängd som tiden innan ett fel inträffar som negativt påverkar mängden energi en växelriktare kan leverera. Hemsol har inte kännedom om studier av växelriktares livslängd under svenska förhållanden. I brist på studier om växelriktares livslängd kan en växelriktares garantitid i alla fall ses som en indikation på dess förväntade livslängd.

Läs mer: livslängd för solpaneler.

Att utläsa information från en växelriktares produktblad

Enligt Hemsol kan de viktigaste begreppen i en växelriktares datablad delas upp i:

  • Tre huvudsakliga parametrar för val av växelriktare
  • Växelriktarens verkningsgrad
  • Allmänna begrepp för en växelriktare
  • Växelriktarens skyddsanordningar
  • Växelriktarens likströmsingångars egenskaper.

Hur informationen i en växelriktares produktblad är strukturerad skiljer sig dock mellan olika tillverkare. Därtill använder tillverkare av växelriktare i viss utsträckning även olika begrepp för samma sak.

Tre särskilt viktiga begrepp i en växelriktares produktblad

Tre särskilt viktiga begrepp att titta efter gällande växelriktare är:

  • Växelströmseffekt (märkeffekt): den effekt en växelriktare levererar.
  • Antalet faser: antalet ledare genom vilka ström flyter.
  • Antal MPPT: antal optimerare som styr solpanelers elproduktion.

Växelströmseffekt (märkeffekt)

En växelriktares märkeffekt är den växelströmseffekt (AC) en växelriktare kan avge. Märkeffekten begränsar hur mycket likströmseffekt (DC) växelriktaren kan omvandla från de solpaneler den är ansluten till. En växelriktare på 10 kW klarar således av att omvandla 10 kW likströmseffekt.

Eftersom alla växelriktares verkningsgrad är under 100 % krävs dock i praktiken att tillhörande solpaneler levererar 10,2–10,4 kW (DC) för att en växelriktare med märkeffekten 10 kW ska avge 10 kW AC. Orsaken är effektförluster vid omvandlingen från DC till AC.

Växelriktare finns i märkeffekter från cirka 1 till 2 500 kW men för solcellsanläggningar till villor är märkeffekten vanligtvis cirka 5–15 kW.

Antal MPPT

En MPPT (Maximum Power Point Tracker) är en funktion i en växelriktare som används för att optimera solpanelers produktion av solel. Med två MPPT:er kan till exempel en sträng solpanelers elproduktion optimeras av den ena MPPT:en och övriga solpanelers elproduktion av den andra MPPT:en.

Strängväxelriktare som används i solcellsanläggningar monterade på villatak har i regel 1–3 MPPT:er, där 2 stycken är vanligast förekommande. Eftersom varje MPPT kan användas till att optimera en grupp av solpaneler, till exempel en sträng solpaneler, innebär fler MPPT:er bättre möjligheter att optimera en solcellsanläggnings elproduktion.

Framförallt när solpanelerna i en solcellsanläggning är placerade i ett flertal olika väderstreck är antalet MPPT:er en viktig faktor vid val av växelriktare.

Antalet faser (1-fas eller 3-fas)

Antalet faser anger antalet ledningar som en växelriktare levererar ström till och växelriktare delas upp i:

  • 1-fas växelriktare: växelriktare där ström avges i 1 elledning.
  • 3-fas växelriktare: växelriktare där ström avges i 3 elledningar.
1-fas växelriktare

En 1-fas växelriktare är en växelriktare där strömmen avges i en (1 st) ledning (fas). De har i regel en effekt på 1–8 kW och används därför främst till mindre solcellsanläggningar. Att en växelriktare har en fas medför också i regel att de inte kan leverera ström till alla apparater i ett hushåll.

Strömmen från elnätet som matas in till bostäder i Sverige är 3-fas växelström (tre stycken sinsemellan tidsförskjutna 1-fas växelströmmar). De elförbrukare i ett hushåll som använder 3-fasström är framförallt spisar med ugn och vissa (oftast större) tvättmaskiner. De flesta övriga elförbrukarna i ett hushåll använder däremot 1-fas ström.

För att effektivt utnyttja 3-fasens alla tre 1-faser är elförbrukarna i ett hushåll (kylskåp, element etcetera) i regel fördelade på de olika 1-faserna. Av denna anledning kan en 1-fasväxelriktare i regel inte leverera el till alla apparater i ett hushåll.

3-fas växelriktare

En 3-fas växelriktare är en växelriktare där strömmen avges i 3 st ledningar (faser). Vid 3-fasström har de tre olika faserna samma frekvens men de tre strömmarna är sinsemellan fasförskjutna med 120 grader. Det medför att summan av strömmarna vid varje tidpunkt (bortsett från störningar) är noll.

I det svenska elnätet levereras trefasström. Inuti en vanlig bostad är olika elförbrukare (laster) i normala fall uppdelade i tre faser. Det innebär att olika apparater i ett hushåll använder olika fasströmmar. Det är en anledning till att trefasväxelriktare är vanligast för solcellsanläggningar till bostäder i Sverige.

Graf med exempel på växelström
Bild 3. Exempel på växelström.

Växelriktaren verkningsgrad

Verkningsgraden för en växelriktare anger hur stor andel av den effekt som en solcellsanläggnings solpaneler producerar som kan matas ut från växelriktaren i form av växelström. I regel har en växelriktare en verkningsgrad (Vägd Europeisk Verkningsgrad) på cirka 96–98 %.

En växelriktares verkningsgrad beror på vid vilken effektnivå den arbetar

En växelriktares verkningsgrad vid en given tidpunkt beror bland annat på förhållandet (kvoten) mellan den AC-effekt växelriktaren levererar och dess märkeffekt (maximala effekt). Generellt sett har växelriktare en hög verkningsgrad när de arbetar på 50–100 % av märkeffekten.

Den kvot mellan avgiven effekt och märkeffekt vid vilken en växelriktare arbetar som mest effektivt varierar något mellan olika växelriktare. Är kvoten däremot under 30 % sjunker en växelriktares verkningsgrad betydligt (Bild 4).

Graf över hur kvoten mellan utmatad effekt och märkeffekt påverkar verkningsgraden för en växelriktare.
Bild 4. Hur kvoten mellan utmatad effekt och märkeffekt påverkar en växelriktares verkningsgrad.

Begrepp gällande verkningsgrad i en växelriktares datablad

I en växelriktares datablad anges ofta två begrepp för växelriktarens verkningsgrad:

  • Maximal verkningsgrad: den högsta verkningsgrad växelriktaren kan uppnå.
  • Vägd Europeisk verkningsgrad: växelriktarens genomsnittliga verkningsgrad under drift.
Maximal verkningsgrad för en växelriktare till solceller

En växelriktares maximala verkningsgrad är den högsta effekt som levereras ut från växelriktaren i förhållande till den effekt tillhörande solpaneler levererar in till växelriktaren. Växelriktare uppnår maximal verkningsgrad när de arbetar till 60–100 % av dess märkeffekt (beroende av modell).

Vägd Europeisk verkningsgrad för en växelriktare till solceller

En växelriktares Vägda Europeiska verkningsgrad är en uppskattning av växelriktarens genomsnittliga verkningsgrad under realistiska driftsförhållanden. Uppskattningen görs genom att verkningsgraden vid olika nyttjandegrad (kvot mellan utlevererad AC-effekt och märkeffekt) vägs samman.

Vid sammanvägningen viktas respektive nyttjandegrad efter hur vanligt förekommande den är (Tabell 1). Även om viktningen gjorts med hänsyn till mellaneuropeiskt klimat speglar Vägd Europeisk Verkningsgrad bättre än Maximal Verkningsgrad en växelriktares verkningsgrad under normal drift.

Tabell 1. Viktning för Vägd Europeisk verkningsgrad.
Andel av nominell effekt (märkeffekt) i %Vägningsfaktor
50,03
100,06
200,13
300,10
500,48
1000,20

Allmänna begrepp för växelriktare till solceller

Begrepp från en växelriktares allmänna data som Hemsol har valt att behandla är:

  • Kommunikation (anslutningar): presentation av driftdata.
  • Kaplingsklass: skydd mot inträngande av föremål eller vätska.
  • Kylningskoncept: kylning med hjälp av fläkt eller naturlig konvektion.
  • Topologi: huruvida växelriktaren är försedd med transformator.

Kommunikation (anslutningar): presentation av en växelriktares driftdata

Vissa växelriktare har en display på utsidan av växelriktaren för presentation av driftsdata. Det vanligaste är dock att en växelriktare är försedd med olika tekniker för överföring av information. Därigenom kan informationen visas på en datorskärm och med vissa tekniker även i en mobiltelefon.

Ethernet: möjliggör tillgång till en växelriktares driftsdata inomhus

En Ethernetkabel skapar en direkt (icke trådlös) förbindelse mellan en växelriktare och en dator. Det är en pålitlig men inte alltid praktisk lösning. Placeras till exempel en växelriktare på en vägg utomhus behöver Ethernetkabeln dras in i fastigheten för att driftsinformation ska kunna avläsas.

Schema över uppkoppling av växelriktare med Ethernet.
Bild 5. Schematisk bild över internetuppkoppling med Ethernet.
WLAN – möjliggör trådlös tillgång till en växelriktares driftsdata

Många växelriktare erbjuder tillgång till WLAN (Wireless Local Area Network), vilket är ett trådlöst lokalt nätverk. Att ett nätverk är trådlöst innebär att överföring av data är möjlig utan fysiska kablar. En vanlig typ av WLAN är Wi-Fi som inomhus har en räckvidd på upp till 50 meter.

WLAN kan vara en lämplig lösning när en växelriktare till exempel placerats utomhus eller i ett garage, men det inte finns behov av att kunna se driftsdata i en mobil. WLAN sammanblandas ibland felaktigt med termen VLAN (Virtual Local Network) varför många anser att termen “Trådlöst LAN” hellre bör användas.

Schema över hur växelriktare kopplas upp med trådlös inkoppling.
Bild 6. Schematisk bild över internetuppkoppling med Wi-Fi.
En växelriktares uppkopplingsmöjligheter mot mobilnät (2G, GPRS, 3G, 4G, 5G)

En del växelriktare möjliggör åtkomst till data även utanför en växelriktares direkta närhet genom att erbjuda tillgång till mobilnät såsom 2G, GPRS, 3G, 4G och 5G. Beteckningen “G” står för “generation”. Till exempel betyder 3G den 3:e generationens mobila nätverk.

En viktig skillnad mellan de olika generationerna är att hastigheten för överförd data har ökat för varje ny generation. GPRS (General Packet Radio Service) är inte en officiell standard men kan förenklat beskrivas som ett mellanting mellan 2G och 3G.

Växelriktarens kapslingsklass (IP-klass)

En växelriktares kapslingsklass (IP-klass) beskriver dess skydd mot att fasta partiklar eller vätska tränger in i växelriktaren. Växelriktare avsedda för utomhusbruk har ofta en IP-klass på 65 eller högre för att de ska klara av kraftigt regn och förhindra att dammpartiklar tränger in i växelriktaren.

Hur tolkas olika kapslingsklassers (IP-klass) innebörd för växelriktare

I Tabell 2 återges innebörden av olika IP-klasser för växelriktare (och andra apparater).

Tabell 2. Kapslingsklasser för elektriska produkter (IP-klasser)*.
1:a siffranSkydd mot inträngande av fasta föremål2:a siffranSkydd mot inträngande av vätska
0Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 50 mm.0Inget skydd.
1Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 12 mm.1Skyddad mot droppande vatten.
2Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 2,5 mm.2Skyddad mot droppande vatten. Apparaten får ej luta mer än max 60 grader från normalvinkeln.
4Skydd mot inträngande av fasta föremål större än 1 mm.3Skyddad mot strilande vatten. Max vinkel 60 grader.
5Dammskyddad.4Skyddad mot strilande vatten från alla vinklar.
5Dammtät.5Skyddad mot spolande vatten från munstycke.
6Skyddad mot kraftig överspolning av vatten.
7Kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada.
8Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten, enligt tillverkarens anvisning.
9Skyddad mot varmt vatten med högt tryck.

*Enligt Elsäkerhetsverket översättning (4).

Olika metoder för kylning av en växelriktare för solceller

För kylning av växelriktare till solceller avsedda för bostäder används i regel passiv kylning (naturlig konvektion) eller forcerad kylning (fläkt). Vid naturlig konvektion sker värmeöverföring mellan ytor inuti växelriktaren och luft genom att temperaturskillnaden mellan luft och ytor utnyttjas.

För att underlätta värmeöverföring via naturlig konvektion förses växelriktare ofta med flänsar. Flänsar görs i material med god värmeledningsförmåga (till exempel aluminium) och har stor yta i förhållande till dess volym.

Illustration av en fläns som används på växelriktare för att avleda värme.
Bild 7. Fläns – undre delen fästs mot den yta från vilken värme ska avledas.
Varför är det viktigt med kylning av växelriktare?

Kylning av växelriktare är viktigt eftersom hög värme är en huvudorsak till att elektronik fallerar. Många växelriktare har därför en funktion som minskar den effekt växelriktaren avger om dess temperatur överstiger 45–50 ⁰C. Därtill har växelriktare av naturliga orsaker lägre verkningsgrad vid högre temperaturer.

När används passiv respektive forcerad kylning för en växelriktare?

Enligt fläkttillverkaren Shenzhen Minxin Industry Co., Ltd används mestadels passiv kylning för växelriktare med en effekt lägre än 20 kW (5). En orsak till det är att passiv kylning är en mer kostnadseffektiv lösning än forcerad kylning (6). Med passiv kylning undviks också det ljud som fläktar avger.

Ju högre effekt en växelriktare har, desto mer värme genererar den (givet samma verkningsgrad). Det medför att passiv kylning ofta inte är tillräcklig när en växelriktares effekt överstiger en viss nivå (som varierar beroende på modell av växelriktare).

Topologi: Växelriktare med eller utan transformator

För att generera en spänningsnivå som är anpassad för de apparater som nyttjar strömmen från växelriktaren kan en växelriktare antingen använda en eller flera transformatorer eller transformatorlös (TL) teknik. Växelriktare till solceller för mindre anläggningar (< 20 kW) använder i regel TL-teknik.

Växelriktare med transformator

I en växelriktare med transformator utför en eller flera transformatorer omvandling av energi mellan olika ström- och spänningsnivåer. En transformator består ofta av två lindade ledningar (spolar) och en järnkärna.

En transformator är galvaniskt isolerad. Det innebär att ingen elektrisk ström kan passera mellan de samverkande kretsarna (lindningar i Bild 8). Däremot kan energi och information passera genom en transformator tack vare elektromagnetisk induktion.

Schematisk illustration över en transformator.
Bild 8. Schematisk bild av en transformator.
Växelriktare med transformatorlös teknik

En växelriktare med transformatorlös teknik är en växelriktare där transformering av spänning utförs genom en datoriserad flerstegsprocess som involverar ett flertal elektriska komponenter. Växelriktare med transformatorlös teknik är inte galvaniskt isolerade.

Jämförelse mellan transformator och transformatorlös teknik för växelriktare

För växelriktare till icke-kommersiella solcellsanläggningar är transformatorlös (TL) teknik i regel att föredra. Anledningen är att TL-växelriktare i regel är billigare, tar mindre utrymme i anspråk och har lägre energiförluster jämfört med växelriktare med transformatorteknik.

Växelriktare med transformator är en äldre teknik men används fortfarande ibland där risken för elektriska stötar särskilt måste beaktas. Anledningen är att de, till skillnad från TL-växelriktare, är galvaniskt isolerade.

Växelriktarens skyddsanordningar

Hemsol har valt ut tre stycken skyddsanordningar vilka inte alltid ingår i en växelriktare:

  • Likströmsbrytare (DC-Switch): barriär mellan likström och växelström.
  • Ljusbågsdetektering: upptäckt av luftburna urladdningar av starkström.
  • Överspänningsskydd: skydd för apparater mot tillfälliga spänningstoppar.

Likströmsbrytare (DC-brytare): barriär mellan likström och växelström

En likströmsbrytare till solceller är en apparat som används för att koppla bort förbindelsen mellan en solcellsanläggnings likströmsdel (elproduktion från solpaneler) och dess växelriktare. Till exempel används en likströmsbrytare när det behöver utföras service på en solcellsanläggning.

En DC-brytare är en obligatorisk del av en solcellsanläggning. För att en växelriktares DC-brytare ska få användas istället för en fristående DC-brytare måste DC-brytaren ha så kallade lastfrånskiljaregenskaper enligt standarden SS-EN 60947-3 (7)

Enligt Bengt Stridh (universitetslektor inom solcellsystem) framgår det ofta i växelriktarens produktinformationen om det är fråga om en lastfrånskiljare (8). Vid oklarheter rekommenderar Hemsol dock att fråga tillverkaren. Behöver en separat DC-brytare införskaffas är inköpskostnaden cirka 700–1 200 kronor.

Ljusbågsdetektering i växelriktare för solceller

Ljusbågsdetektering är en funktion som används för att upptäcka och motverka förekomst av ljusbågar. Ljusbågar är kontinuerliga elektriska urladdningar av starkström som flödar genom luften mellan två ledare. Ljusbågsdetektering benämns i växelriktares produktblad ofta AFCI (Arc Fault Current Interrupter)

Förutom att vissa växelriktare har funktioner för ljusbågsdetektering kan nämnas att SolarEgde har optimerare som är försedda med ett system utformat för att förhindra uppkomst av ljusbågar (9).

Vilka typer av ljusbågar kan en växelriktare för solceller detektera?

Enligt Senergia kan växelriktare försedda med ljusbågsdetektering endast upptäcka seriella ljusbågar. Seriella ljusbågar orsakas av att strömmens väg genom en kabel (ledare) störs eller förhindras. Anledningar kan exempelvis vara att felaktiga kontakter används, glapp i kontakter eller kabelbrott (10).

Två andra typer av ljusbågar som kan uppkomma är parallella ljusbågar och ljusbågar “mot jord”. Parallella ljusbågar uppkommer mellan olika ledare. De kan till exempel orsakas av att två närliggande ledningars isolering brutits ner (till exempel en “plus”-ledare och en “minus”-ledare).

Illustration över ljusbågar för solpaneler och växelriktare. På bilden visas seriella och parallella ljusbågar samt ljusbåge mot jord.
Bild 9. Illustration av ljusbågar: seriella, parallella och mot jord.
Varför ljusbågsdetektering i växelriktare för solceller?

Ljusbågsdetektering i växelriktare kan övervägas eftersom solcellsanläggningar, till skillnad från många andra elanläggningar, saknar en naturlig “släckningsmekanism” för ljusbågar. Det finns dock i skrivande stund (mars 2023) inget krav på ljusbågsdetektering för solcellsanläggningar.

Anledningen till att solcellsanläggningar saknar en naturlig “släckningsmekanism” för ljusbågar är dels att solpaneler producerar likström, dels att solceller alltid har en spänning över sig när de utsätts för solinstrålning. För 50 Hz växelström är däremot strömstyrkan noll 100 gånger per sekund vilket fungerar som en naturlig avstängningsmekanism för ljusbågar.

Överspänningsskydd – skydd för apparater mot tillfälliga spänningstoppar

Vissa växelriktare är utrustade med överspänningsskydd. Överspänningsskydd är ett skydd mot tillfälliga spänningar som är högre än den spänning en elanläggning är avsedd att användas med. Överspänningar är kortvariga, i regel kraftiga, spänningsimpulser som kan medföra fara för människor och egendom.

Överspänningsskydd betecknas ofta SPD vilket är en förkortning av det engelska uttrycket Surge Protective Device. Överspänningsskydd delas i normala fall in i klass 1, 2 och 3. Förenklat kan klass 1 (grovskydd) sägas användas för kraftiga strömvågor orsakade av framförallt direkta blixtnedslag.

Klass 2 överspänningsskydd (mellanskydd) är det huvudsakliga skyddssystemet som används för lågspänningsinstallationer, till exempel för att skydda elektriska apparater i ett hushåll. Klass 3 används för känsliga belastningar (apparater) och de används tillsammans med klass 2 SPDs och som ett komplement till dessa.

Måste en växelriktare till en solcellsanläggning ha överspänningsskydd?

En växelriktare till solceller måste inte ha överspänningsskydd. Det kan däremot vara ett krav att en solcellsanläggning är utrustad med överspänningsskydd. För att bedöma om överspänningsskydd är ett krav ska en riskanalys genomföras i enlighet med Elinstallatörsreglerna avsnitt 712.443.101 (11).

Det är lämpligt att redan vid val av växelriktare rådgöra med företaget som installerar solcellerna vilket behov av skydd mot överspänning en solcellsanläggning behöver. Framkommer det att överspänningsskydd behövs ska enligt elinstallationsreglerna skyddet också omfatta solcellsinstallationens likströmssida (AC).

Förses en solcellsanläggning med överspänningsskydd ska skyddet därtill också samordnas med tillhörande fastighets övriga överspänningsskydd, som till exempel åskledare. Enligt Länsförsäkringars faktablad 27 ska vidare solcellsanläggningar för industrier och lantbruk alltid förses med överspänningsskydd (12).

Vilka typer av överspänningsskydd kan finnas i en växelriktare?

Är en växelriktare utrustad med överspänningsskydd är skydden vanligtvis av klass 2 eller klass 3. Växelriktare kan ha överspänningsskydd för både likström och växelström. Beroende på en solcellsanläggnings behov kan olika skyddsklass användas för likströmsdelen respektive växelströmsdelen.

Begrepp relaterade till en växelriktares likströmsingångar (DC)

Några viktiga begrepp för en växelriktares likströmsingångar är:

  • Maximal likströmseffekt: maximal effekt från solpaneler växelriktaren kan ta emot.
  • Maximal ingångsspänning: högsta tillåtna spänning från en sträng solpaneler.
  • Minimal ingångsspänning: minimal spänning för att växelriktaren ska förbli i drift.
  • Startingångsspänning: den spänning som krävs för att starta upp växelriktaren.
  • Antalet ingångar per MPPT: hur många strängar som kan optimeras per MPPT.
  • MPP-spänningsområde: spänningsområde där MPPT fungerar optimalt.

Egenskaperna hos en växelriktares likströmsingångar bestämmer framförallt på vilka sätt solpaneler kan kopplas ihop i olika strängar.

Maximal likströmseffekt för en växelriktare

En växelriktares maximala likströmseffekt anger hur stor effekt växelriktaren klarar av ta emot från en solcellsanläggnings solpaneler. Ju högre likströmseffekten är i förhållande till växelriktarens märkeffekt för växelström (AC), desto mer kan växelriktarens effekt underdimensioneras gentemot solcellsanläggningen.

Att underdimensionera en växelriktare kan ibland spara kostnader trots att en (liten) del av den solel tillhörande solpaneler genererar därigenom går förlorad. Orsaker till det är att priset på växelriktare ökar med dess effekt och att en alltför stor växelriktare kan medföra att tillhörande fastighets huvudsäkring kan behöva höjas.

En växelriktares maximala ingångsspänning

En växelriktares maximala ingångsspänning anger den högsta spänningen för en sträng av solpaneler. Den används för att beräkna det största antal solpaneler som kan kopplas tillsammans i en sträng. Överskrids ingångsspänningen kan växelriktaren förstöras och det täcks ej av växelriktarens garanti.

Beräkning av maximalt antal solpaneler per sträng för en växelriktare

Ingångsspänningen för en sträng beräknas utifrån en solpanels öppna kretsspänning (Voc) vid STC (Standard Test Condition) samt Vocs temperaturkoefficient. En solpanels Voc ökar ju kallare det är. Eftersom STC förutsätter 25°C behöver därför även beaktas hur kallt det kan bli där solpanelerna placeras.

I Tabell 3 redogörs för ett exempel på beräkning för att bestämma det maximala antalet solpaneler i en sträng. Det är dock installatören av en solcellsanläggning som ansvarar för solpaneler kopplas så att den maximala ingångsspänningen inte överskrids.

Tabell 3. Exempel på beräkning av maximalt antal solpaneler per sträng.
Solpaneldata*VärdeEnhet
Öppen kretspänings (Voc) vid Standard Test Condition (STC) (25°C)46,3Volt
Temperaturkoeffient för Voc-0,27%/°C
Antaganden--
Lägsta temperatur som en solpanel kan antas utsättas för-20°C
Maximal ingångspänning för växelriktaren**1 000Volt
Beräkningar--
Maximal spänning för en solpanel***52,3Volt
Maximal antal solpaneler per sträng****17st

* Solpaneldata hämtade från solpanelen Longi TDS LR4-72HIH (425 W) (13).
** 1 000 Volt är en vanlig ingångsspänning för växelriktare för solcellsanläggningar.

*** Beräknad enligt 46,3 * (1-0,0027)^(-20-25) = 52,3.

**** Beräknad enligt 1000/52,3 = 17,95. Eftersom ingångspänningen inte får överskridas har värdet avrundats nedåt.

En växelriktare till solcellers minimala ingångsspänning

En växelriktares minimala ingångsspänning är den lägsta nivå på inspänning växelriktaren kan ha innan den stängs av. I regel är det bättre ju lägre den minimala ingångsspänningen är eftersom det minskar mängden solljus som krävs på tillhörande solpaneler för att växelriktaren ska förbli i drift.

Ett sätt att höja ingångsspänningen till en växelriktare är att om möjligt koppla samman fler solpaneler i en sträng. Hur solpaneler bör kopplas samman påverkas dock av ett flertal faktorer och bestäms vanligen av installatören till en solcellsanläggning.

En växelriktare till solcellers startingångsspänning

En växelriktares startingångsspänning är den lägsta nivå på inspänning som krävs för att en växelriktare ska starta. Startingångsspäningen är i regel högre än växelriktarens minimala ingångsspänning. Orsaken är att en växelriktares switchade kraftelektronik kräver en något högre inspänning vid uppstart än vid drift.

Antalet ingångar per MPPT en växelriktare har

Hur många ingångar per Maximum Power Point Tracker (MPPT) en växelriktare har anger antalet strängar av solpaneler som kan kopplas till en MPPT. Att kunna koppla fler än en sträng solpaneler till samma MPPT tillåter i vissa fall mer flexibel placering av solpaneler och mindre behov av kabeldragning.

En växelriktare till solcellers MPP-spänningsområde

MPP-spänningsområde är det spänningsområde för en växelriktare vid vilken växelriktarens MPPT:er kan välja en kombination av spänning och ström som maximerar solpanelernas effekt. Områdets gränser är i regel lägre än maximal (tillåten) ingångsspänning och kan vara högre än den minimala ingångsspänningen.

Är MPP-spänningsområdets nedre gräns högre än den minimala inspänningen medför det att MPPT:erna inte kan välja den kombination av ström och spänning som ger optimal solelproduktion vid låga spänningsnivåer (till exempel vid låg solinstrålning).

MPP-spänningsområdet kan variera mellan olika växelriktare för solceller

MPP-spänningsområdet kan variera beroende på en växelriktares effekt och fabrikat. I Tabell 4 ges ett exempel för två olika storlekar på effekten för växelriktaren Sunny Tripower från SMA.

Tabell 4. Utdrag från tekniska data från Sunny Tripower bruksanvisning (14).
ModellSTP 15000TL-30STP 20000TL-30
Märkeffekt vid 230 V, 50 Hz (AC)15 000 W20000 W
Maximal ingångsspänning1 000 V1 000 V
Minimal ingångsspänning150 V150 V
MPP-spänningsområde240–800 V390–800 V

Vanliga fabrikat på växelriktare i Sverige

Exempel på företag, i alfabetisk ordning, som säljer växelriktare i Sverige:

  • Ferroamp. Ferroamp är ett svenskt företag som grundades 2010. De erbjuder i skrivande stund (mars 2023) två modeller av växelriktare. Ferroamps växelriktare saknar traditionella MPPT:er utan förses istället med deras egna strängoptimerare. Det som framförallt särskiljer Ferroamps växelriktare är att de erbjuder fasbalansering. Därigenom kan belastningen på olika faser styras.
  • Fronius. Fronius är idag en av världens största tillverkare av växelriktare. Företaget grundades 1945 i Österrike och växelriktarna tillverkas fortfarande i Österrike. Fronius erbjuder både strängväxelriktare och hydridväxelriktare med goda lösningar för datakommunikation.
  • GoodWe. GoodWe är ett kinesiskt företag som grundades 2010 och som idag rankas som en av världens 10 största tillverkare av växelriktare till solceller. Företaget har på senare år varit särskilt framgångsrika vad gäller hybridväxelriktare.
  • Growatt. Growatt är ett kinesiskt företag som grundades 2011. Enligt företaget är det världens största tillverkare av växelriktare för bostäder men deras sortiment inkluderar även växelriktare upp till 150 kW. De har också ett stort utbud av växelriktare avsedda för off-grid drift av solcellsanläggningar.
  • Huawei. Kinesiska Huawei är störst i världen när det gäller växelriktare för solcellsinstallationer och satsar sedan år 2020 även hårt på den svenska marknaden. Huaweis växelriktare har 10 års garanti och Huawei erbjuder modeller kompatibla med batterilagring. Huaweis växelriktare är dock endast kompatibla med deras egna effektoptimerare.
  • Kostal. Kostal är ett tyskt familjeägt företag som grundades år 1912 och har idag ett flertal verksamhetsområden. Sedan år 2006 tillverkar de växelriktare för solceller. Växelriktare från Kostal har 10 års garanti, de är kompatibla med optimerare från Tigo och ett flertal modeller har 3 MPPT:er.
  • SMA. SMA grundades 1981 i Tyskland och är idag en av världens ledande tillverkare av växelriktare. Produktionen sker i Tyskland och företag erbjuder växelriktare för både större och mindre solcellsanläggningar. Bolaget är också delägare i effektoptimerartillverkaren Tigo Energy.
  • SolarEdge. SolarEdge är en av världens ledande tillverkare av växelriktare och erbjuder som standard 12 års garanti på sina växelriktare. Därutöver är SolarEdge marknadsledande för effektoptimerare. SolarEgdes växelriktare är konstruerade för att användas tillsammans med deras effektoptimerare och deras växelriktare saknar därför MPPT:er.
  • Solis. Bakom varumärket Solis står den kinesiska växelriktartillverkaren Ginlong Technologies som grundades 2005 och idag är globalt verksamma. Solis växelriktare är generellt prissatta under genomsnittet för växelriktare.
  • Sungrow grundades i Kina 1997 och är idag en av världens största tillverkare av växelriktare. De har ett stort utbud av både strängväxelriktare och hybridväxelriktare och erbjuder i normala fall 10 års garanti.

Vad betyder att en växelriktare har en ren sinusvåg?

Att en växelriktare har en ren sinusvåg betyder i regel att den avger en sinusformad (jämnt vågformad) växelspänning. Med detta synsätt avger en växelriktare antingen en ren eller modifierad sinusvåg. En modifierad sinusvåg är en kurva bestående av steg som försöker efterlikna sinusformens utseende.

Graf som visar jämförelse mellan en ren sinusvåg samt två olika modifierade sinusvågor.
Bild 10. Jämförelse mellan ren sinusvåg och modifierade sinusvågor.

Växelriktare till solceller avger icke modifierad växelström

Växelriktare till solceller avger ren (egentligen icke modifierad) växelström. En orsak till det är att många apparater i ett hem såsom kylskåp, mikrovågsugnar och nyare TVs behöver matas med ren växelström för att fungera väl.

Växelriktare med modifierad sinusvåg fungerar dock oftast för enklare elektronik som lampor och verktyg och används ibland (dock i regel ej i solcellsanläggningar) eftersom de är billigare i inköp än växelriktare med ren sinusvåg.

Övertoner gör att strömmen från växelriktare sällan har en ren sinusform

I praktiken avger inte växelriktare till solceller en helt sinusformad (ren) växelström. Orsaken är att moderna växelriktare använder switchad elektronik som avger övertoner. Övertoner är också sinusformade men deras frekvens är en heltalsmultipel av växelströmmens huvudsakliga frekvens (grundtonen).

En alltför stor mängd övertoner har negativa effekter på elektronisk utrustning och kan leda till att nolledaren överbelastas. Till exempel kan övertoner vara orsak till att belysning flimrar eller att datorer låser sig eller kraschar. Att switchad elektronik används trots att de avger övertoner beror på att de medför lägre effektförluster för en växelriktare.

Andelen övertoner anges i en växelriktares datablad av Total Harmonic Distortions (THD). THD uttrycks som summan av storleken (egentligen effektivvärdet) av en sinusvågs övertoner dividerad med grundtonens storlek. Eftersom övertoner är negativa är det bättre ju lägre THD-värde en växelriktare har. Det flesta växelriktare för solceller har i regel THD under 3 % vilket i normala fall är acceptabelt.

Graf med exempel på ström med grundton och övertoner.
Bild 11. Exempel på ström bestående av grundton och övertoner.
Graf med exempel på sammanlagd ström.
Bild 12. Exempel på sammanlagd ström.

Mer information om växelriktare och hur de fungerar

Vanliga frågor

Kan en solcellsanläggning fungera utan en växelriktare?

Nej, i normala fall kan en solcellsanläggning för en bostad inte fungera utan en (eller flera) växelriktare. En orsak är att den likström som solpaneler producerar behöver omvandlas till växelström för att kunna matas ut på elnätet. Därtill kräver merparten av apparaterna i en bostad växelström.

Växelriktare krävs dock inte för mindre så kallade solcellspaket som säljs på varuhus som exempelvis Jula och Biltema. Dessa solcellspaket är på 12 eller 24 Volt och kan till exempel användas för att förse en husbil och ibland även en mindre sommarstuga med el.

Eftersom endast likström används i detta fall behövs ingen växelriktare men däremot en laddningsregulator för att kunna ladda upp tillhörande batteri med el.

Betyder växelriktare och inverter samma sak?

Ja, växelriktare och inverter betyder i allmänhet samma sak. Uttrycket inverter kommer från det engelska språket och används där för att beteckna växelriktare (omvandlare). Alla typer av växelriktare omvandlar likström till växelström medan växelriktare till solceller även utför andra uppgifter.

Hur mycket ström drar en växelriktare?

I standby-läge (till exempel på natten) förbrukar en växelriktare cirka 1–10 Wh el per timme. Under antagandet att en växelriktare i genomsnitt är i standby-läge 12 timmar per dygn samt förbrukar 2 W el per timme i standby-läge innebär det en elförbrukning på cirka 9 kWh per år.

Indirekt förbrukar växelriktare dock betydligt mer el eftersom deras verkningsgrad i regel ligger på 96–98 %. För en 10 kWp solcellsanläggning medför detta uppskattningsvis en elenergiförlust på 200–400 kWh per år.

Tyckte du artikeln var hjälpsam?

HemSol är ett litet företag. Hjälpa oss att kunna skriva fler utförliga artiklar genom att recensera oss.

Ditt omdöme gör stor skillnad!

Källhänvisningar

 

  1. Rikta Rätt – växelriktare för solceller och energilager, Energiföretagen, april 2023, under rubrik Rikta Rätt ska följa föreskrifter och standarder, https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/solceller/rikta-ratt–vaxelriktare-for-solceller/ (hämtad 2023-05-04)
  2. rikta_ratt, Energiföretagen, april 2023, https://www.energiforetagen.se/globalassets/medlemsportalen-oppet/rikta-ratt/rikta_ratt.pdf (hämtad 2023-05-04)
  3. Bucher C., Wandel J., Joss W., LIFE EXPECTANCY OF PV INVERTERS AND OPTIMIZERS IN RESIDENTAL PV SYSTEMS, Bern University of Applied Science, 2022, sida 5 figur 11.
  4. Kapslingsklasser, Elsäkerhetsverket, https://www.elsakerhetsverket.se/yrkespersoner/tillverka-och-salja-elprodukter/de-olika-produktkraven/ovriga-markningar/ip-beteckning/kapslingsklasser/ (hämtad 2023-05-04)
  5. How To Cool Solar Inverter And Make It Last Longer, Shenzhen Minxin Industry Co. juli 2022, under rubriken How To Cool Down The Solar Inverter, https://coolingfans.net/how-to-cool-solar-inverter-and-make-it-last-longer/ (hämtad 2023-05-04)
  6. How To Cool Solar Inverter And Make It Last Longer, Shenzhen Minxin Industry Co. juli 2022, under rubriken How To Cool Down The Solar Inverter, https://coolingfans.net/how-to-cool-solar-inverter-and-make-it-last-longer/ (hämtad 2023-05-04)
  7. SVENSK STANDARD SS-EN 60947-3 Kopplingsapparater för högst 1000 V – Del 3: Lastbrytare, frånskiljare, lastfrånskiljare (i enheter) med och utan säkringar, Svenska Institutet för Standarder (SiS), juni 2009, https://www.sis.se/produkter/elektroteknik-24c2329a/eltillbehor/elkopplare/ssen6094733/ (hämtad 2023-05-04)
  8. Stridh B., DC-brytare för solceller-installationer – Vad krävs?, Bengts nya villablogg, december 2016, https://bengtsvillablogg.info/2016/12/09/dc-brytare-for-solcells-installationer-vad-kravs/ (hämtad 2023-05-04)
  9. Effektoptimerare S-Serien, SolarEdge, under rubriken Sense Connect: Optimerad säkerhet, https://www.solaredge.com/swe/products/power-optimizers/residential-power-optimizers (hämtad 2023-05-04)
  10. Teknikbloggen Inlägg 15 – Ljusbågsdetektering, Senergia, https://senergia.se/teknikblogg/inlagg-15-ljusbagsdetektering/ (hämtad 2023-05-04)
  11. SEK Handbok 444 – Elinstallationsreglerna – SS 436 40 00, utg 3. med kommentarer, Svensk Elstandard, 2019, https://elstandard.se/handbok/444 (hämtad 2023-05-04)
  12. Solcellsanläggning Faktablad 27, Länsförsäkringar, under rubriken Överspäningsskydd, https://www.lansforsakringar.se/globalassets/aa-global/dokument/ovrigt/forebygg-skada-lantbruk/11078-faktablad-solcellsanlaggning.pdf (hämtad 2023-05-04)
  13. Solar panel LONGI Mono PERC 450Wp, Tienda Solar, https://tienda-solar.es/en/solar-panels/922-solar-panel-longi-mono-perc-450wp (hämtad 2023-05-04)
  14. Bruksanvisning SUNNY TRIPOWER 15000TL/20000TL/25000TL, SMA Solar Technology AG, september 2019, sida 85-86.