Solpark

Att köpa en andel i en solcellspark är det enklaste sättet för privatpersoner att bli ägare av en solcellspark. Andelsägare kan antingen få ersättning utifrån en andel av försäljningsintäkterna från solparken, eller genom möjligheten att köpa el från solparken till ett lägre pris än marknadspriset.

Av skattemässiga skäl får en privatperson sällan införskaffa fler andelar än att den produktion som dessa andelar utgör överstiger cirka 60–80 % av den egna bostadens årsförbrukning av el. Därutöver behöver också ett avtal ingås med ett anvisat elhandelsbolag.

Av skattemässiga skäl är det dock ofta är mer lönsamt att installera solceller till sin egna bostad än att köpa en andel i en solcellspark. Att köpa andelar i en solcellspark kan dock övervägas om du inte har en lämplig yta att placera solceller på eller inte vill göra en alltför stor investering.

Vid en flytt kan du också fortfarande utnyttja din andel i en solcellspark medan det sällan är ekonomiskt lönsamt att ta med sig sina solceller om du flyttar ifrån din bostad.

Ersättning för andel i solcellspark

En andel i en solcellspark berättigar ofta till 100 kWh el per år. Kostnaden för en sådan andel är cirka 1 000–1 500 kronor beroende på solparken. Ägaren till solcellsparken säljer sedan denna el till marknadspris på öppna marknaden. Intäkten från försäljningen dras sedan av från andelsägarens elfaktura.

Om vi antar ett spotpris på el på 75 öre per kWh inklusive moms ger således en andel ett avdrag på elfakturan på 75 kronor per år. Det innebär att om andelen kostat 1 200 kronor blir återbetalningstiden 16 år (1200 / 75 = 16).

I andra fall ger andelen i en solcellspark istället möjlighet att köpa samma mängd el till ett kraftigt reducerat pris såsom till solcellsparkens självkostnadspris per producerad kWh el.

En tredje variant är att en andel i en solcellspark innebär att du äger en viss mängd solpaneler och får köpa den el som dessa producerar till ett symboliskt värde, till exempel 1 öre per kWh.

Innan en solcellspark börjar byggas i Sverige måste den utredas av Länsstyrelsen. Utredningen behandlar solparkens påverkan på omgivningen ur en mängd olika aspekter och är ofta både tidskrävande och komplicerad. Företag som bygger solparker brukar dock erbjuda hjälp med denna del av solparksprojektet.

Företag som bygger solcellsparker i Sverige

Sex exempel på företag som bygger solcellsparker i Sverige är:

• Svea Solar
• Nordic Solar
• Alight
• Helios Nordic
• OX2
• European Energy

Vissa av dessa företag bygger dock endast större solcellsparker med en yta från 10 hektar vilket ungefär motsvarar en effekt på minst cirka 5–10 MW. Se också: Svenska tillverkare av solceller

Det kan finnas möjlighet att arrendera ut mark till en solpark, eftersom efterfrågan på solparker är hög. Arrendeintäkten per hektar och år är cirka 6 000–12 000 kr vilket kan jämföras med cirka 2 000 kr för åker- och jordbruksmark. Att upplåta mark till solcellsparker kan således vara en lönsam investering.

I en del fall kan marken även användas som betesmark efter det att solpanelerna installeras. En nackdel med att arrendera till solparker är att utnyttjandet av marken låses upp under en lång tid, vanligtvis 25–30 år.

Om en solcellspark placeras på skogsmark brukar processen för att få tillstånd vara mer komplicerad än för betes- eller åkermark. Dels måste en anmälan om avverkning av skogsmarken göras till Skogsstyrelsen, dels kan Skogsstyrelsen besluta att det krävs särskilt tillstånd för att ta marken ur skogsproduktion.

Senast sex veckor innan avverkning genomförs måste en anmälan om avverkning göras till Skogsstyrelsen. Om det rör sig om en större avverkning eller känsliga områden kan det även krävas tillstånd för avverkningen.

Vidare kan det utöver att Skogstyrelsen tillåter ändringen av markanvändningen också behövas ett beslut om att omklassificera marken från skogsmark till industri- eller energimark.

För att nätansluta en solcellspark behövs ett anslutningsavtal med elnätsägaren i det område där solparken ska uppföras. Processen för anslutning av en solcellspark är:

1. Kontakta nätägaren. Det är viktigt att i ett tidigt skede kontakta det företag som äger elnätet i området där solcellsparken planeras. Detta eftersom att dra fram elnät både kan vara kostsamt och ta mycket tid i anspråk. För stora solparker kan även Svenska Kraftnät, som äger stamnätet, behöva kontaktas.
2. Skicka in en föranmälan eller ansökan till elnätsägaren. Anmälan ska innehålla detaljerad information om solcellsparken såsom planerad effekt, placering och anslutningspunkt, tekniska specifikationer för och typ av växelriktare samt planerad tidsplan för projektet.
3. Elnätsägaren genomför en nätutredning (anslutningsutredning). I nätutredningen analyseras hur anslutningen av solcellsparken påverkar spänningskvaliteten och stabiliteten i elnätet. Detta ligger sedan till grund för att avgöra vilka förstärkningar som krävs på elnätet.
4. Elnätsägaren lämnar offert på anslutningen baserad på nätutredningen. I offerten ingår kostnaden för själva anslutningsarbetet fram till anslutningspunkten såsom kabeldragning, ställverk, mätning etcetera. Om solcellsparken medför behov av större förstärkningar i det befintliga elnätet kan dessa kostnader också helt eller delvis ingå i offerten.
5. Elnätsägaren bygger anslutningen till anslutningspunkten. När du accepterat elnätsägarens offert och eventuella nödvändiga tillstånd för solcellsparken erhållits kan anslutningen byggas.
6. Innan driftsättning genomför elnätsägaren en besiktning. När anslutningen är dragen och solcellsparken i övrigt är färdigbyggd så genomför elnätsägaren en besiktning för att säkerställa att anläggningen installerats enligt avtal och tekniska krav.

Markbaserade solcellsparker kräver inte alltid bygglov. Den som ska bygga en solcellspark måste dock alltid kontakta både kommunens bygglovsavdelning och Länsstyrelsen. Transformationsstationer i anslutning till en solcellspark kräver dock alltid bygglov.

Om en solcellspark förväntas att väsentligt ändra naturmiljön, krävs ibland en Lokaliseringsutredning (LU) och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Se också: Bygglov för solceller

För i princip alla solcellsparker som placeras utanför detaljplanerade områden krävs det samråd enligt 12 kap. 6 § i Miljöbalken (2). Det innebär att Länsstyrelsen gör en prövning av vilken påverkan solcellsparken bedöms ha på allt från natur-, kulturmiljövärden till friluftsliv och landskapsbild.

Inom ett detaljplanerat område är markanvändningen mer specificerad, medan projekt utanför dessa områden kräver en särskild prövning för att bedöma deras miljöpåverkan.

För att Länsstyrelsen ska kunna göra prövningen måste den som vill uppföra en solcellspark skicka in ett underlag i samband med anmälan av solcellsparken. I underlaget måste ett svar redovisas på ett flertal frågeställningar.

Om det bedöms nödvändigt kan Länsstyrelsen efter prövningen besluta om försiktighetsmått eller förbud mot solcellsparken. Försiktighetsmåtten kan innehålla allt från anpassningar av solparkens placering till framtida skötselkrav för marken.

Några exempel på områden och markbearbetning som kräver särskilda tillstånd eller dispenser inför uppförandet av en solcellspark är:

• Skyddat området som exempelvis naturreservat och strandskyddsområde. Att bygga en solcellspark inom ett skyddat område är normalt förbjudet, enligt kapitel 7 i Miljöbalken (1998:808) (3). Till skyddade områden hör
  Nationalpark, Naturreservat, Kulturreservat, Naturminne, Biotopområde, Djur- och växtskyddsområde, Strandskyddsområde, Miljöskyddsområde och Vattenskyddsområde. För att få anlägga en solpark i ett skyddat område krävs därför i princip alltid tillstånd eller dispens.
• Område med fridlysta djur och växter. Enligt 4-5 § och 7 § i Artskyddsförordning (2007:845) om fridlysta och skyddsvärda djur får en solcellspark inte skada deras livsmiljöer (4). Enligt 14 § i Artskyddsförordningen kan dock Länsstyrelsen i enskilda fall ge dispens från förbuden i 4–5 och 7 §§.
• Område med fornminne. Det är förbjudet att på något sätt ändra eller skada en fornlämning enligt 2 kap. 6 § i Kulturmiljölagen (1988:950) (5). Enligt 2 kap. 12 § i Kulturmiljölagen får dock Länsstyrelsen lämna tillstånd till en solpark om fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande till fornlämningens betydelse.
• Områden som är av militärt intresse. Om en solcellspark bedöms kunna påverka militära intresseområden kan Länsstyrelsen skicka en remiss till Försvarsmakten.
• Vid placering nära allmän väg. Enligt Väglag (1971:948) 47 § får inte en anläggning såsom en solcellspark uppföras inom ett avstånd från 12 meter från ett vägområde utan tillstånd från Länsstyrelsen (6). Länsstyrelsen kan också, om det är nödvändigt med hänsyn till trafiksäkerheten, föreskriva att avståndet ökas, dock till högst 50 meter.
• Om permanent markavvattning utförs. Om vatten permanent leds bort från en solcellspark genom dränering eller dikning, eller om solparken skyddas mot vatten genom invallning, kan det räknas som markavvattning. För att utföra markavvattning krävs alltid tillstånd enligt 11 kapitlet 13 § i Miljöbalken (1998:808) (7). I stora delar av södra och mellersta Sverige råder dessutom förbud mot markavvattning. Ska du uppföra en solcellspark i dessa områden med hjälp av markavvattning krävs därför dispens från förbudet för markavvattning av Länsstyrelsen.
• Vid terrängkörning med motorfordon på barmark. Körning i terräng med motorfordon på barmark för annat ändamål än skogsbruk och jordbruk är förbjudet i Sverige, enligt Terrängkörningslag (1975:1313) 1 § (8). Enligt 2 § i samma lag kan dock regeringen eller utsedd myndighet medge undantag från förbudet för viss näringsutövning eller om särskilda skäl finns.

Vid en bedömning av en solcellspark ekonomi bör flera kalkyler med olika försäljningspris på el göras såvida inte ett fastprisavtal såsom PPA har ingåtts. På kostnadssidan bör investeringskostnad, årligt underhåll, eventuell arrendekostnad och degradering av solpanelernas effekt beaktas.

* I kalkylen ingår ingen finansieringskostnad såsom räntekostnader för eventuellt lånat kapital. Vidare har antagits 0 % inflation, det vill säga varken försäljningsintäkter eller kostnader för till exempel underhåll har räknats upp med inflationen.

* I kalkylen förutsätts att en återinvestering motsvarande 10 % av den ursprungliga investeringskostnaden görs efter 15 år. Denna reinvestering påverkar återbetalningstiden vid ett försäljningspris på 50 öre per kWh men inte vid ett försäljningspris på 70 eller 90 öre per kWh. Bortsett från denna reinvestering blir återbetalningstiden cirka 18 år.

Ett PPA (Power Purchase Agreement) är ett långsiktigt avtal om elhandel mellan en elköpare och en elproducent. PPA för kommersiella solcellsparker har ofta en avtalslängd på cirka 5–15 år. Vid PPA används oftast ett fast eller inflationsjusterat elpris per kWh även om andra prismodeller också förekommer.

För den som ska investera i en solcellspark har ett PPA fördelen att det kan underlätta att hitta en finansiär till solcellsparken. Anledningen till det är att PPA med fast pris innebär att solcellsparkens framtida intäkter blir mer förutsägbara.

För köparen av el är fördelarna med ett PPA att den framtida elkostnaden blir mer förutsägbar och att elpriset oftast blir något lägre än det förväntade framtida elpriset.

Vid försäljning av solel på den öppna marknaden blir intäkterna från en solpark mycket oförutsägbara på grund av de stora variationerna i elpris. Modellen används dock ibland när ägarskapet till solcellsparken kan spridas ut på ett stort antal personer.

Ett exempel är när privatpersoner köper andelar i en solcellspark och erhåller avdrag på elfakturan för försäljningsintäkten motsvarande den mängd el som andelen motsvarar. Om elpriset blir mycket lågt blir då investeringen i solcellsparken inte särskilt lönsam.

Å andra sidan är en privatperson med en andel i en solcellspark i regel fortfarande en nettoköpare av el. Det innebär att en andel i en solcellspark då också kan ses som en försäkring mot en alltför hög nettokostnad för el. Detta eftersom att vid ett högt elpris blir ju samtidigt intäkterna från solcellsparken höga. Se också: Värdet på såld solel

Sex egenskaper för mark som är lämplig för solcellsparker är:

• Tillgång till god solinstrålning. Generellt är solinstrålning fullt tillräcklig i södra Sverige om solpanelerna kan placeras i lämpligt väderstreck och med lämplig lutning, vilket helst är i söderläge med 30 till 45 graders lutning. I praktiken handlar det därför om att hitta en plats där solpanelerna inte är utsatt för skuggning från fasta föremål såsom träd och byggnader.
• Tillgång till anslutning till elnätet. Detta är en mycket viktig faktor eftersom det kan ta lång tid och vara förknippat med betydande kostnader för att dra eller förstärka elnätet till platsen.
• Tillgång till infrastruktur i form av vägar. Både under själva installationen av solcellsparken och när solparken senare ska underhållas underlättar det om solparken är lätt tillgänglig via vägar. Därtill sparar naturligtvis kostnader.
• Plan mark. Det är en fördel om marken där solpanelerna till solcellsparken ska placeras är någorlunda plan. Ofta går det dock relativt bra att anpassa solparken efter topografin.
• Torr mark. Det är enklare att installera solpaneler på torr mark jämfört med områden vars mark ofta är vattenmättad. Förutom den extra kostnaden för att dika ur vattenmättad mark krävs det tillstånd för markavvattning vilket även kan innebära dispens från förbud mot markavvattning.
• Att marken inte är stenig eller har grunt liggande berggrund. Det är betydligt mer kostsamt att sätta fast montagesystemet till solpanelerna i marken om området där solparken ska placeras är stenigt eller har grunt liggande berggrund.

Uppförandet av en solcellspark kan påverka marken där solcellsparken byggs till exempel genom:

• Kompaktering av marken. Om tunga maskiner används vid byggnation av en solcellspark kan marken packas ihop. Det kan i sin tur försämra markens förmåga att ta emot och leda bort vatten. Komprimerad mark bildar också en hård yta som stänger ute både luft och vatten vilket gör det svårare för rötter att andas och växa.
• Förändrat mikroklimat och vegetation. Solpaneler skuggar marken vilket påverkar växtligheten. Eventuella negativa effekter kan dock motverkas av att placera solpaneler på ett sätt så att solljus kan nå marken.
• Minskat växttäcke. Framförallt på sluttande mark kan brist på växttäcke orsaka erosion eller ökad avrinning. Dessa effekter kan dock ofta motverkas genom att växttäcket bevaras. Vid en del solcellsparker anläggs också blomsterängar vilka utöver att bidra till växttäcket även kan ge ökad biologisk mångfald.
• Läckage av oönskade ämnen till marken. Det kan till exempel förekomma läckage av plastdetaljer och metaller från kablar. God skötsel och underhåll av en solcellspark kan dock bidra till att minimera detta läckage.

Liksom all byggnation har även solcellsparker en påverkan på marken. Den utredning som görs av Länsstyrelsen innan en solcellspark får anläggas har dock bland annat till syfte att se till att denna påverkan är inom rimliga gränser.

Hur marken påverkas beror också på hur marken såg ut innan solcellsparken anlades. Det är till exempel i regel en större påverkan om en skog behöver avverkas för att ge plats åt en solcellspark än om solparken kan placeras på betesmark.

Fem specifika saker som är bra att tänka på om du ska bygga en egen solpark på privat mark är:

• Det krävs sannolikt finansiering på flera miljoner kronor. Även en förhållandevis liten solcellspark på 1 MW innebär en investering på cirka 7 miljoner kronor. För de flesta betyder det att solparken behöver (del)finansieras med lån eller genom andra investerare. För att erhålla externt kapital krävs i sin tur ofta att en långsiktig köpare för el behöver hittas, såvida inte solelen ska användas till eget bruk.
• Solparker är kommersiell verksamhet och bör drivas i bolagsform. Till skillnad från om du bygger en mindre solcellsanläggning på ett villatak så innebär en solcellspark att du ur skattesynpunkt betraktas som en elproducent. Det innebär i sin tur att det av finansierings-, ansvars- och skattemässiga skäl ofta är rekommenderat att driva en solcellspark i företagsform.
• Att planera, få tillstånd för och bygga en solpark tar flera års tid. Även om själva byggandet av en solcellspark kan klaras av på 1–2 år kan processen att erhålla eventuella nödvändiga tillstånd ofta ta många år.
• Kontrollera kostnaden för att ansluta solparken till elnätet tidigt. Marken som en solcellspark ska byggas på behöver inte bara vara lämplig vad gäller topografi och markens beskaffenhet utan det bör också vara lätt att ansluta solcellsanläggningen till elnätet. Det är till exempel inte ovanligt att kostnaden för en nätanslutning kan uppgå till 15 % av den totala kostnaden för en solcellspark.
• Utvärdera vilken expertis som behöver hyras in. Att uppföra en solcellspark kräver specialistkunskap inom bland annat juridik, solcellsteknik, elnätsteknik och miljölagstiftning. Även om du har som målsättning att sköta så stor del av uppförande av solcellsparken som möjligt, kommer extern expertis ändå att behöva anlitas.

Själva processen för att själv bygga en privat solcellspark är i många avseenden densamma som om ett företag bygger solcellsparken. I båda fallen rör det sig om en ganska komplicerad process. Bland annat av den anledningen uppförs de flesta solcellsparker antingen av företag som specialiserat sig på att uppföra solcellsparker eller av energibolag.

Ingen lag kräver att mark alltid ska återställas efter att en solcellspark rivits. Däremot om rivningen av solcellsparken har någon miljöpåverkan kan dock Miljöbalken 15 kap. §11 (hantering av avfall) tillämpas (15). Då kan tillsynsmyndigheten (kommun eller länsstyrelse) kräva att marken återställs.

Om ägaren av en solcellspark arrenderar marken där solcellsparken är placerad är det viktigt att redan i arrendeavtalet fastlägga vem som har ansvar för att riva solcellsparken och eventuellt återställa marken. Detta för att undvika framtida rättsprocesser.

En solcellspark (även kallad solpark) är en större installation av solpaneler för produktion av el från solljus. För att räknas som en solcellspark krävs i regel att solpanelernas totala effekt är minst 1 MW. Solcellsparker är oftast markplacerade men det förekommer även solcellsparker på tak och vatten.

Ekonomiskt sett har en solcellspark en livslängd på cirka 25–30 år. Vissa delar av solparken, såsom växelriktare, behöver dock bytas under denna tid. Solpanelerna producerar dock ofta el även efter 25–30 år, men till cirka 10–20 % lägre effekt. I praktiken skulle därför en solcellspark kunna ha en livslängd över 30 år.

Ofta är arrendeavtal för marken runt 25 år och efter den tiden behöver beslut tas om solcellsparken ska drivas vidare. I sådana fall kan antingen solpanelerna bytas ut eller solparken monteras ner. Med tanke på att Sverige äldsta storskaliga solcellspark endast är 11 år gammal i skrivande stund (maj år 2025) har frågan dock i praktiken ännu inte aktualiserats. Läs mer: livslängd för solceller

Enligt Svensk Solenergi kan en solcellspark byggas och anslutas till elnätet på 12–18 månader (17). I praktiken tar det dock oftast betydligt längre tid. Orsaker till det kan vara att processen att få tillstånd drar ut på tiden eller att solcellsparken medför att elnätet behöver förstärkas.

På ett år producerar en solcellspark cirka 1 GWh el per MW installerad effekt. Markplacerade solcellsparker producerar ofta något fler kWh per installerad kW jämfört med solceller på privatbostäder. Orsaken är att solpanelerna kan placeras mer optimalt med avseende på lutning och väderstreck jämfört med på tak.

Läs mer: hur mycket producerar solceller per år och månad

Nej, under drift orsakar en solcellspark inte några större ljudstörningar. Under uppförandet av en solpark kan det dock förekomma buller från transporter och markberedning. Solcellsparker med energilagringssystem kan dock ge upphov till ljudnivåer på 55–60 dB på flera hundra meters avstånd från solcellsparken.

Ljudnivån upplevs i så fall ungefär som ett normalt samtal, en tvätt- eller diskmaskin i rummet bredvid eller bakgrundsljudet från ett kontor.

Nej, reflektion är sällan ett problem eftersom moderna solpaneler i solcellsparker endast reflekterar cirka 2–4 % av det inkommande solljuset. Det kan jämföras med att asfalt reflekterar cirka 5–10 % och nyfallen snö upp till 90 % av solljuset.

Den låga reflektionen från solcellsparker förklaras av att solpanelerna konstrueras för att reflektera så lite av solljuset som möjligt för att därigenom uppnå högre verkningsgrad. Till exempel används antireflexbehandlat glas i solpaneler.

Ett tecken på att reflektion från solpaneler inte är ett problem är att det statligt ägda företaget Swedavia, som äger och driver flygplatser, har installerat solcellsparker vid ett flertal av sina flygplatser. Till dessa hör bland annat Stockholm-Arlanda flygplats, Göteborg Landvetter flygplats och Malmö flygplats.