Hem>Solceller>Lönsamhet för solceller
Sammanfattning
Ja, solceller är lönsamt i normala fall. Med nuvarande skatteregler uppskattar Hemsol att en investering i en normalstor 10 kWp solcellsanläggning lönar sig (är återbetald) efter cirka 6–15 år. Det är tidigt i solcellernas förväntade livslängd på över 30 år. Lönsamheten är cirka 7–17 % per år.
Solceller lönar sig vanligtvis och värt att installera i dessa situationer:
En solcellsanläggning kan dock även bli lönsam även om alla ovanstående kriterier inte är uppfyllda. Hemsol rekommenderar därför att helst utföra en kalkyl om när solceller lönar sig.
Det är vanligt att solceller inte lönar sig i dessa situationer:
Det finns undantagsfall då solceller inte lönar sig även om alla scenarion inte är uppfyllda. Om du till exempel bor i yttersta Norrland och inte kan nyttja skatteavdraget på 60 öre per såld kWh solel finns det risk att solceller inte blir lönsamt för dig.
Dessutom finns det undantagsfall när solceller lönar sig även om flera scenarion ovan är uppfyllda. Till exempel för sydmonterade solpaneler i södra Sverige. Sådana solceller kan både monteras i en lutning uppemot 90° och installeras utan att skatteavdraget på 19,4 % inte nyttjas och trots det producera tillräckligt mycket solel för att bli lönsamma.
Hemsol uppskattar att en investering i en 10 kW solcellsanläggning ger solceller en avkastning på cirka 7–17 % per år. Högst lönsamhet ger solceller som placeras i söderläge utmed kusterna i södra Sverige. Spotpriset på el är den enskilt viktigaste faktorn för vilken avkastning solceller ger.
Se också: Återbetalningstid för solceller
Det totala beloppet man tjänar på att sälja el från solceller och sparar med lägre elkostnader från egenproducerad solel är cirka 11 000–19 000 kronor per år. Spannet är beräknat för en normalstor 10 kW solcellsanläggning till en villa med solpaneler i söder och 40 % egenförbrukning av producerad el.
En investering i solceller (en solcellsanläggning) är en bra investering tack vare att:
I Tabell 1 ges två exempel på lönsamhetskalkyler och ekonomi för två olika solcellsanläggningar, en i västerläge i Elområde 4 och en i söderläge i Elområde 1.
Hemsol har beräknat ungefärlig lönsamhet för olika solcellsanläggningar för respektive elområde:
Eftersom det råder osäkerhet om skattereduktionen på 60 öre per kWh såld el kommer att vara kvar efter år 2025 presenteras också scenarier både med och utan denna skattereduktion. Avskaffas skattereduktionen för såld solel blir också andelen egenanvänd el allt viktigare för en solcellsanläggnings lönsamhet.
Tio viktiga faktorer som påverkar lönsamheten för solceller är:
Spotpriset på el har stor betydelse för lönsamheten för solceller eftersom det påverkar värdet både på såld och egenanvänd el. Ju högre spotpris, desto mer lönsamt blir solceller. Det genomsnittliga spotpriset på el den senaste treårsperioden (år 2022–2024) har varit cirka 60–120 öre per kWh inklusive moms.
Elpriset varierar dock kraftigt både mellan elområden och år. Spotpriset på el i den sydligaste delen av Sverige (Elområde 4) har i genomsnitt varit ungefär dubbelt så högt som i norra Sverige (Elområde 1 och 2) de tre senaste åren.
Ju högre energiskatt på el, desto mer lönsamt är det att producera solel för egen förbrukning. Sedan 1 januari år 2017 har energiskatten ökat med nästan 50 % enligt prisuppgifter från Energimarknadsbyrån och Skatteverket (3) (4).
Detta kan jämföras med att konsumentprisindex (KPI) under samma period stigit med cirka 18 %, enligt Statistiska Centralbyråns statistikdatabas.
Fortsätter energiskatten att öka snabbare än KPI innebär det att lönsamheten för solceller också stiger. För år 2025 är energiskatten 54,875 öre per kWh inklusive moms per inköpt kWh el. Många kommuner i norra Sverige har dock en reducerad energiskatt på 42,875 öre per kWh. Se också: Alla skatteregler för solceller och solenergi
Ju högre den rörliga nätavgiften är för fastighetsägare, desto lönsammare blir solceller. För att sköta och underhålla elnätet tar elnätsbolag ut både en fast avgift per år och en rörlig avgift per inköpt kWh el.
Den genomsnittliga rörliga nätavgiften var cirka 26 öre per kWh inklusive moms år 2024. Det är dock stora skillnader i rörlig elnätsavgift mellan olika elnätsbolag. Det är inte ovanligt med nätavgifter över 40 öre per kWh och vissa elnätsbolag tar en rörlig avgift på nästan 100 öre per kWh.
Eftersom det inte går att byta elnätsbolag, kan solceller vara mycket lönsamt för den som har ett elnätsbolag som tar ut en hög nätavgift, förutsatt att en hög andel av den producerade elen kan användas till egen förbrukning.
Det är generellt sett lönsammare med solceller i Elområde 3 och 4 än i område 1 och 2. Elpriset varierar kraftigt mellan Sveriges fyra elområden. Elpriset i den sydligaste delen av Sverige (Elområde 4) har i genomsnitt varit cirka dubbelt så högt som i norra Sverige (Elområde 1 och 2) de tre senaste åren.
Därtill är mängden solinstrålning högre i södra Sverige jämfört med norra Sverige. Det innebär att en solcellsanläggning i södra Sverige har högre lönsamhet än en motsvarande anläggning i norra Sverige.
Den mängd el som en solpanel producerar per år, och därmed dess lönsamhet, varierar beroende på var i Sverige solpanelen är placerad samt mot vilket väderstreck och med vilken lutning solpanelen är placerad. Högst lönsamhet har i regel solpaneler i söderläge som placeras längs kusterna i södra Sverige.
Även solpaneler som placeras i öster- eller västerläge kan vara lönsamma. Dessa solpaneler producerar dock, beroende på solpanelernas lutning, cirka 10–40 % mindre mängd el än solpaneler som är riktade mot söder.
En vanlig fördel med att placera solpaneler i östlig eller västlig riktning är att deras solelproduktion bättre matchar ett hushålls elkonsumtion än sydmonterade solpaneler. Det medför att andelen egenförbrukning av den producerade solelen kan bli högre för solpaneler som placeras mot väst eller öst.
Ju högre andel av producerad solel som används i den egna bostaden, desto mer lönsamt blir solceller. Kostnadsbesparingen av att använda en kWh producerad solel till egen förbrukning är i genomsnitt cirka 30 % högre än intäkten av att sälja elen.
Regeringen meddelade därtill i september att den avser att föreslå att skattereduktionen på 60 öre per kWh såld el avskaffas per den 1 januari år 2026 (5). Skulle detta förslag genomföras skulle kostnadsbesparingen av att använda producerad el till egen förbrukning bli ungefär dubbelt så hög som intäkten av att sälja elen.
Ju lägre priset per kW är för en solcellsanläggning, givet samma effekt på anläggningen, desto mer lösnsam blir den. Inköpspriset för en solcellsanläggning är cirka 10 000–15 000 kronor per kWp effekt. Priset per kWp sjunker i regel ju större effekt som en solcellsanläggning har.
I teorin skulle detta medföra att ju större en solcellsanläggning är, desto mer lönsam är den. Ur lönsamhetssynpunkt är det dock viktigt att solcellsanläggning dimensioneras efter tillhörande fastighets elförbrukning.
Är en solcellsanläggning alltför stor i förhållande till tillhörande fastighets elförbrukning blir ofta andelen egenanvänd el låg och lönsamheten därigenom sämre. Det går oftast inte heller att få skattereduktion för all el som säljs vilket också bidrar till minskad lönsamhet.
Ett bra sätt att få ett fördelaktigt pris på en solcellsanläggning är att ta in och jämföra offerter från flera installatörer av solcellsanläggningar.
Generellt sett gäller att ju flera och högre skatteavdrag du kan få när du köper solceller, desto mer lönsamt blir det.
I februari 2025 gick det att få ett skatteavdrag för så kallad grön teknik på 20 % av kostnaden för arbete och material för en investering i en nätansluten solcellsanläggning, enligt Skatteverket (6). Därtill medges en skattereduktion på 60 öre per kWh per kWh såld solel upp till 18 000 kronor per år.
Regeringen föreslog dock i september 2024 att skatteavdraget för grön teknik ska sänkas till 15 % den 1 juli år 2025, och att skattereduktionen för såld solel avskaffas den 1 januari år 2026 (7).
Skulle skattereduktionen för såld solel avskaffas minskar solcellers lönsamhet med cirka 0–40 % beroende på hur stor andel av den producerade elen som används till egen förbrukning. Läs mer: alla skatteavdrag för solceller
För riktigt god lönsamhet över tid är en solcellsanläggnings kvalitet av avgörande betydelse. En solcellsanläggning är en långsiktig investering med en återbetalningstid på cirka 6–15 år och en anläggning av god kvalitet kan förväntas producera el i minst 30 år. Undantaget är anläggningens växelriktare som kan behöva bytas efter cirka 15–20 år.
För att uppnå tillräckligt hög kvalitet är det viktigt att välja högkvalitativa komponenter som solpaneler, växelriktare och montagesystem. Det är också viktigt att välja en installatör av solceller som inger förtroende då bristfälligt installerade solcellsanläggningar tyvärr inte är helt ovanligt förekommande.
När en solcellsanläggning är färdiginstallerad kan man också överväga att låta göra en extern besiktning av anläggningen för att säkerställa dess kvalitet.
Att investera i solceller höjer värdet på den tillhörande bostaden. Detta är logiskt med tanke på att en solcellsanläggning kan förväntas generera både intäkter och kostnadsbesparingar till bostadens ägare under lång tid framöver.
Det finns studier som antyder att värdeökningen för en bostad tack vare att solceller installerats i genomsnitt är högre än kostnaden för att installera solcellerna. Två exempel på sådana studier är ”Pricing the Sun” – en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Och Boolis analys av solcellers inverkan på huspriser.
Om solceller ökar värdet på huset mer än vad solcellerna kostar blir investeringen lönsam redan från första dagen. Hur mycket en solcellsanläggning höjer värdet på en bostad kan dock variera, till exempel beroende var i landet solcellsanläggningen är placerad och hur solpanelerna påverkar bostadens utseende.
Det är enligt oss på Hemsol mer sannolikt att denna prisökning gäller hus i miljonklassen runt Stockholm och Göteborg, än små hus ute på landsbygden.
Skulle du behöva sälja din bostad innan solcellsanläggningens livslängd gått ut är det dock rimligt att bostadens värde är högre än om den inte försetts med en solcellsanläggning.
Det innebär att en solcellsanläggning sannolikt är en lönsam investering även i det fall att en bostad säljs innan solcellsanläggningens återbetalningstid passerats.
Det finns vissa skillnader i skattemässiga regler som gör att lönsamheten för solceller för juridiska personer varierar något gentemot lönsamheten för solcellsanläggningar till privatpersoner. Företags, lantbruks och bostadsrättsföreningarnas solcellsanläggningar har dock i regel högre effekt än solcellsanläggningar för privatpersoner.
Tack vare att lönsamheten för en solcellsanläggning ökar med dess effekt har dessa anläggningar ofta en något högre lönsamhet även om denna lönsamhet inte är kopplad till typen av juridisk person.
Lönsamheten för solceller till företag är cirka 7–17 % avkastning per år. Till skillnad från privatpersoner har företag inget skatteavdrag för grön teknik på 20 % av kostnaden för material och arbete vid en investering i solceller. Å andra sidan kan företag dra av ingående moms vid köp av solceller.
Investeringskostnaden per kWp solceller blir därför ungefär densamma både för företag och privatpersoner. Företag köper dock ofta större solcellsanläggningar än privatpersoner. Det är ofta positivt ur lönsamhetssynpunkt eftersom kostnaden per kWp i regel minskar ju större en anläggning är.
Företag får däremot betala skatt på alla intäkter från försäljning av solel medan privatpersoner kan göra ett skatteavdrag på upp till 40 000 kronor per år för inkomster relaterade till bostaden. Läs mer: solceller för företag.
Lönsamheten för solceller till företag är cirka 6–16 % avkastning per år. Till skillnad från privatpersoner finns det för lantbruk inget skatteavdrag för grön teknik på 20 % av kostnaden för material och arbete vid en investering i solceller.
Å andra sidan kan lantbrukare dra av ingående moms vid köp av solceller. Investeringskostnaden per kWp solceller blir därför ungefär densamma både för lantbrukare och privatpersoner.
Lantbruk får dock i regel återbetalning på så gott som hela energiskatten på för köpt el. Det innebär att kostnadsbesparingen för lantbruk som använder producerad solel till egen förbrukning är lägre än för privatpersoner som betalar 54,875 öre per kWh för köpt solel.
Lönsamheten för lantbruk är därför något lägre än för privatpersoner givet samma storlek (effekt) på solcellsanläggning. Läs mer: solceller för lantbruk.
Lönsamheten för solceller till bostadsrättsföreningar (BRF:er) är cirka 5–15 % avkastning per år. Hur stor lönsamheten blir beror i stor utsträckning på om bostadsrättsföreningen tillämpar individuell mätning och debitering (IMD) av bostadsrättsinnehavarnas elförbrukning. Används IMD kan solcellsanläggningen dimensioneras betydligt större än utan IMD och lönsamheten blir därigenom högre, givet allt annat lika.
Vid IMD säljer också bostadsrättsföreningen el till sina medlemmar vilket är en skattepliktig verksamhet. Det medför att BRF har rätt att dra av en lika stor andel av den ingående momsen för investeringen i solcellsanläggningen som den andel av den producerade elen som förväntas säljas till de boende.
Bostadsrättsföreningar har inte rätt till skatteavdrag för grön teknik. Läs mer: solceller för bostadsrättsföreningar.
Tre olika metoder för att beräkna lönsamheten för solceller är:
Räkneexempel: En solcellsanläggning med en effekt på 10 kW har en investeringskostnad på 112 000 kronor inklusive skattereduktion för grön teknik. Anläggningen förväntas ge årliga intäkter och besparingar på 12 500 kronor. Solcellsanläggningen får då en enkel avkastning på cirka 11,2 % (12 500 / 112 000 11,2 %).
Med payback-metoden (eller payoff-metoden som den också kallas på svenska) räknar man ut hur länge det tar innan en investering i solceller är återbetald. Hemsol uppskattar att en solcellsanläggning med en effekt på 10 kW har en återbetalningstid på cirka 6–15 år beroende på förutsättningarna.
Räkneexempel:
Investeringskostnaden för solceller är 120 000 kronor och solcellsanläggningen genererar varje år intäkter och besparingar på 15 000 kronor. Återbetalningstiden enligt payback-metoden blir då 8 år (120 000 kr / 15 000 kr per år = 8 år).
Om en solcellsanläggning finansieras med lånade medel kan med fördel den diskonterade payback-metoden användas. Återbetalningstiden ges då av:
T = -ln (1 – G/a * r) / ln (1 + r) där:
T = återbetalningstiden i år. G = investeringskostnaden för solcellerna a = de årliga intäkterna och besparingarna från solcellerna r = en räntesats, till exempel låneräntan ln = den naturliga logaritmen (loge)
Enligt räkneexemplet ovan och med en ränta på 6 % blir då återbetalningstiden cirka 11 år (T = – ln( 1- ((120 000 / 15 000) * 0,06)) / ln (1 + 0,06) = 11,22 11 år).
Enligt Hemsols uppskattningar har en investering i en 10 kW solcellsanläggning en internränta på cirka 7–11 %. Är denna internränta högre än internräntan för en annan typ av investering med liknande risk, typ en fond med både statsobligationer och aktier tillsammans, anses investeringen i solceller mer lönsam.
Internräntemetoden utgår från de uppskattade årliga inkomsterna och besparingarna som solceller genererar men beaktar även när i tiden dessa sker. Ju närmare i tiden en intäkt sker, desto högre värde tilldelas den. Matematiskt beräknas internräntan enligt formeln:
G – ∑ från i = 1 till n av (Ci / (1 + IR) ^ i) där
G = kostnaden för investeringen Ci = besparingar och intäkter år i IR = internräntan n = investeringens ekonomiska livslängd i år.
Att räkna ut internräntan på egen hand kräver goda kunskaper i numeriska metoder inom matematik. I kalkylprogram finns dock i regel inbyggda funktioner som gör det enkelt att räkna ut internränta. Funktionen IR i programmet Excel är ett sådant exempel.
För de mest verklighetstrogna beräkningar av lönsamheten för en speficifik solcellsanläggning krävs vanligtvis avancerade metoder för att både uppskatta elproduktion, elkonsumtion och elpriser för varje timme under ett år.
Då används bland annat simulerad timvis produktionsdata för solcellsanläggningen, uppskattad timvis elkonsumtionsdata för fastigheten, och terminspriser för framtida elpriser under flera års tid. På så sätt går det att uppskatta hur mycket el som produceras, används, och vad besparingen eller intäkten blir för varje producerad kWh.
En sådan lönsamhetskalkyl bör därtill innehålla en analys av hur olika omvärldshändelser skulle kunna påverka elpriset, samt beräkningar för olika scenarier vad gäller kommande politiska beslut kring skattesubventioner.
Hemsol har gjort timvisa lönsamhetsuppskattningar för ett par villor i elområde SE03 med hjälp av retroaktiv data för år 2021, 2022 och 2023. Då blev avkastningen för en 10 kWp stor villa cirka 12,5 % år 2021 samt 20,8 % år 2022 och 12 % år 2023. Värt att nämna är att elpriserna var ovanligt höga år 2021–2023.
Solceller beräknas ha en ekonomisk livslängd på åtminstone 30 år. En solcellsanläggnings växelriktare kan dock endast förväntas hålla i cirka 15–20 år. Förvisso försämras solpanelers verkningsgrad med tiden, men dagens solpaneler har i regel en garanti på minst 85 % av den ursprungliga effekten efter 25 år.
Ja, det kan löna sig med solceller för bostäder med fjärrvärme om solcellernas placering (ort, väderstreck och lutning) är goda. En lämplig effekt på solceller för en villa med fjärrvärme är cirka 4–5 kWp. Det är en liten solcellsanläggning och priset per kWp är därför i regel högre än genomsnittet.
Enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå förbrukade en genomsnittlig villa i Sverige som värms upp med fjärrvärme cirka 5 000 kWh el per år 2023 . Om motsvarande villa däremot är eluppvärmd är elförbrukningen cirka 20 000 kWh per år (8).
Av denna anledning är lämplig effekt på en solcellsanläggning betydligt högre för en eluppvärmd villa i jämförelse med en villa som värms upp med fjärrvärme.
Ja, att investera i solel i Norrland kan ge en avkastning på cirka 5–10 % per år. Både mängden solinstrålning och spotpriset på el är dock lägre i Norrland jämfört med södra Sverige. Att få god lönsamhet för solceller i norra Sverige medför högre krav på solpanelernas placering jämfört med i södra Sverige.
Att förse solceller (en solcellsanläggning) med ett batteri är i regel en lönsam investering. Hemsol uppskattar att återbetalningstiden för att batteri som används för att sälja stödtjänster uppgår till cirka 6 år medan själva solcellsanläggningens återbetalningstid är cirka 10–15 år.
Används ett batteri enbart till lagring av egenproducerad solel är återbetalningstiden längre än 6 år. Ett batteri har också betydligt kortare livslängd än en solcellsanläggning, cirka 10–15 år att jämföra med över 30 år för en solcellsanläggning. Vilken livslängd ett batteri har bestäms dock i stor utsträckning av hur batteriet används.
Se också:
Ja, i de flesta fall är det lönsamt att låna till solceller. I februari år 2025 erbjöd till exempel Swedbank så kallade sollån utan krav på säkerhet till en ränta på 4,4 % (9). Det är mycket lägre än den förväntade avkastningen för en solcellsanläggning på cirka 7–17 % per år.
Återbetalningstiden för sollån är dock ofta kortare än solcellernas förväntade återbetalningstid.
Observera också att från och med den 1 januari 2025 får ränteavdrag endast göras med 50 % på lån som saknar säkerhet i bostad, värdepapper, fordon, båt, skepp eller luftfartyg, enligt Skatteverket (10). Läs mer: lån till solceller.
Huruvida det är lönsamt att hyra (leasa) solceller beror framförallt på spotpriset på el. Baserat på elpriserna de senaste åren har leasing av solceller grovt räknat varit lönsamt om en solcellsanläggning varit placerad i elområde 3 eller 4 (södra Sverige) men inte i elområde 1 och 2 (norra Sverige).
Det är dock i så gott som samtliga fall mer lönsamt att äga än att hyra en solcellsanläggning. En förklaring till det är att vid köp av en solcellsanläggning går det att få skattereduktion på 20 % av kostnaden för material och arbete. Läs mer: Regler, pris och lönsamhet för att leasa solceller.
Sett över ett år är snös påverkan på solcellers lönsamhet i regel liten. En solpanel med ett snölager på några centimeter producerar förvisso ingen el. I norra Sverige sker dock endast cirka 2–6 % av den årliga solinstrålningen på vintern (november–februari), varför påverkan på årsproduktionen av el blir låg.
Är solceller inte täckta med snö kan snö på marken och låg utomhustemperatur däremot ha en positiv påverkan på solcellers elproduktion och därmed på deras lönsamhet. Snö på marken reflekterar solinstrålning effektivt vilket gör att mer solinstrålning kan nå en solpanel. Därtill blir solcellers verkningsgrad högre ju kallare som solcellerna är. Läs mer: solceller och snö.
Jämför offerter från pålitliga installatörer verksamma på din ort.
Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att använda siten godkänner du att cookies används för detta ändamål. Läs mer.
