Hem - Solceller - Solpaneler
Jämför solpanelsofferter kostnadsfritt och bindningsfritt.
Vad söker du prisförslag för?
Solceller med batteri MEST POPULÄR! Endast solceller Endast solcellsbatteri
Genom att påbörjar offertjämförelsen godkänner du att dina uppgifter delas med upp till 4 solcellsinstallatörer, samt våra användarvillkor och integritetspolicy
I tabell 1 sammanfattas de i skrivande stund, januari år 2024, viktigaste tumreglerna för att välja solpanel.
Få hjälp att välja solpaneler
Ta hjälp av Hemsol för att välja rätt solpanel. När du jämför offerter via Hemsol får du gratis hjälp av upp till fyra olika lokala och erfarna solpanelsinstallatörer att välja solpaneler.
På så sätt sparar du tid på researcharbete samtidigt som du får skräddarsydda råd om vilka solpaneler som passar just dig bäst!
Beställ offerter på solpaneler
Priset för en anläggning med solpaneler till en normalstor villa är, beroende på anläggningens märkeffekt (“storlek”), ungefär 70 000–170 000 kronor. Priset inkluderar solpaneler och tillbehör, installation och en skattereduktion på 19,4 % av inköpspriset.
För den som inte vill eller kan betala en solpanelsanläggning kontant, finns ofta möjligheter att antingen leasa (hyra) solpaneler eller finansiera solpaneler med hjälp av så kallade energi- eller solcellslån.
Enligt Energimyndighetens data har en genomsnittlig anläggning med solpaneler för en villa en effekt på cirka 10 kW (3). En sådan anläggning har i regel 20–30 solpaneler, och förväntas producera cirka 9 000 kWh solel per år. Kostnaden för en genomsnittlig solcellsanläggning är cirka 130 000 kronor efter skatteavdrag, enligt Hemsols beräkningar.
Så gott som alla platser i Sverige har mer än tillräckligt med solinstrålning för att en investering i solpaneler ska ha förutsättningar för att bli lönsamt. Grovt uppskattat förväntas intäkterna och besparingarna från en anläggning med solpaneler överstiga anläggningens pris efter cirka 7–15 år, enligt Hemsols beräkningar. Det motsvarar en årlig avkastning på cirka 5–10 %.
Till exempel hade en person som hade tagit en 10 kW solpanelsanläggning i drift den 1 januari år 2021, minskat sina nettokostnader för el med cirka 15 000 kronor år 2021, 25 500 kronor år 2022, och 14 500 kronor år 2023, enligt Hemsols beräkningar (4).
Därtill fortsätter en anläggning med solpaneler att generera intäkter långt efter det att anläggningen är återbetald. Orsaken till det är att solpaneler i Sverige kan förväntas producera el i åtminstone 25–30 år.
Solpaneler är inte bara lönsamma, utan de producerar också förnyelsebar el. Därutöver blir den som har solpaneler på sitt hus mindre känslig för kraftiga förändringar i elpriset. Dessutom kan anläggningar med solpaneler förses med batterier, så att producerad solel till exempel kan användas på natten eller under ett strömavbrott.
För framställandet av Hemsols guide för solpaneler har tre personer lagt ner fler än 360 arbetstimmar. Förutom konkreta råd, inkluderar Hemsols heltäckande guide för solpaneler också cirka 50 källhänvisningar där läsaren kan erhålla fördjupad information om solpaneler.
För att läsa Hemsols heltäckande guide om solceller, som inte enbart inkluderar valet av solpaneler, besök: Guide för solceller
Observera! Denna guide riktar sig till privatpersoner som vill välja solpaneler till en solcellsanläggning för fristående byggnader huvudsakligen avsedda för permanentboende, till exempel villor.
12-Volts-solpaneler, som bland annat används i solpanelsanläggningar till fritidshus, husbilar och husvagnar, behandlas inte i denna artikel. För den som är intresserad av att läsa om 12-Volts-solpaneler hänvisar Hemsol till artiklarna:
Hemsols guide för att välja solpaneler sammanfattas med stegen:
Innan valet av solpaneler genomförs bör det utredas om:
Oavsett om solpanelerna ska placeras på tak eller på marken bör:
För att ett tak ska lämpa sig för placering av solpaneler bör:
Läs mer: lämpliga tak för solpaneler
Fem exempel på olika finansieringslösningar för en investering i solpaneler, utöver att betala kontant, är:
Läs mer: Solpanels-lån & Leasa (hyr) solpaneler.
Det vanligaste tillvägagångssättet vid en investering i en solcellsanläggning är att både solpaneler, tillhörande komponenter och installationen av solcellsanläggningen beställs från en och samma solpanelsinstallatör. Det brukar kallas att beställa ett paket med solpaneler, eller ett solcellspaket.
Väljs ett solcellspaket är valet av solpaneler ofta, men inte alltid, begränsat till någon av de solpaneler solpanelsinstallatören har i sitt sortiment.
Tillvägagångssättet för att välja en lämplig modell av solpanel till en solcellsanläggning kan beskrivas i fem steg:
Det finns två huvudsakliga typer av solpaneler av välja mellan:
Lär mer: Olika typer av solceller i solpaneler
Solpaneler med kristallina solceller, som kan sägas utgöra standardtypen av solpaneler, kan delas in i:
För två solpaneler med samma märkeffekt, en mono-solpanel och en poly-solpanel, bör i normala fall mono-solpanelen väljas eftersom mono-solpanelen i regel:
Läs mer: Jämförelse mellan mono- och polykristallina solpaneler
Tunnfilmssolceller är till skillnad från kristallina solceller böjbara. De kan därför integreras i andra föremål, till exempel i takpannor. Solpaneler av tunnfilm har lägre verkningsgrad än kristallina solpaneler. Det medför att priset per watt i regel är högre för solpaneler av tunnfilm än för kristallina solpaneler. Detta trots att det är billigare att producera en solpanel av tunnfilm än en kristallin solpanel.
Det finns olika typer av tunnfilmssolceller. Av dessa har kadmium-tellur-solceller både högst verkningsgrad och störst marknadsandel. Ur miljösynpunkt finns dock viss betänklighet kring kadmium-tellur-solceller eftersom det finns begränsad tillgång till både kadmium och tellur. Därtill kan kadmium orsaka störningar i ekosystemet om det sprids i naturen, enligt Naturvårdsverket (7).
Solpaneler av tunnfilm är dyrare per watt än kristallina solpaneler. Därför bör solpaneler av tunnfilm främst väljas om det inte är estetiskt tilltalande att använda kristallina solpaneler på ett tak. Solpaneler av tunnfilm kan också vara det bästa valet, och ibland det enda möjliga valet, om det saknas ytor där det är lämpligt att placera kristallina solceller.
Ett exempel på ytor där solpaneler med tunnfilmsolceller i regel är det bästa valet är rundade fasader.
Bifaciala (dubbelsidiga) solpaneler är solpaneler där både panelens framsida och baksida kan omvandla solljus till likström. De skiljer sig därigenom från traditionella solpaneler där endast solpanelens framsida har solceller som producerar el. En dubbelsidig solpanels baksida kan teoretiskt sett dock bara producera cirka 70–90 % så mycket el som dess framsida, enligt International Technology Roadmap for Photovoltaics (8).
I praktiken är en solpanels baksida därtill sämre placerad med avseende på riktning och lutning än dess framsida. Enligt den tyska konsultfirman Rödl & Partner producerar en dubbelsidig solpanel därför i praktiken endast ungefär 5–15 % mer el än en enkelsidig solpanel med samma märkeffekt (en solpanels märkeffekt anger endast den effekt dess framsida kan avge) (9).
Det är framförallt om solpaneler ska monteras på marken som det bör övervägas att välja dubbelsidiga solpaneler. Anledningen till det är att vid markmontering av solpaneler kan solinstrålningen även nå solpanelernas baksidor.
Vid takmontering av solpaneler, där panelerna inte vinklas upp i förhållande till takytan, rekommenderar Hemsol däremot att enkelsidiga solpaneler installeras. Anledningen till det är att i detta fall kan endast en liten mängd solinstrålning nå solpanelernas baksidor.
För att bestämma om en dubbelsidig solpanel ska väljas, bör därför värdet av den ökade elproduktionen vägas mot att dubbelsidiga solpaneler är dyrare än enkelsidiga paneler. Enligt Hemsols efterforskningar, har dubbelsidiga solpaneler cirka 20–40 % högre inköpspris jämfört med enkelsidiga solpaneler med samma märkeffekt.
Dubbelsidiga solpaneler kräver därtill ofta något annorlunda montagesystem än för enkelsidiga solpaneler. Sålunda bör även eventuell skillnad i kostnaden för montagesystemet vägas in i valet mellan enkelsidiga och dubbelsidiga solpaneler.
Utöver möjligheten att välja dubbelsidiga solpaneler, bör även kostnaden för kabeldragning och installation särskilt beaktas vid montering av solpaneler på marken.
I vissa fall, till exempel för byggnader med kulturhistoriskt värde, kan det krävas att solpaneler har ett visst utseende för att bygglov ska beviljas, enligt Plan- och bygglagen (10).
Det kan också finnas krav på att solpanelerna visuellt ska smälta in i den byggnad de ska placeras på. I detta fall kan det krävas att solpanelerna antingen har ett visst utseende eller att de placeras på ett visst sätt. I de flesta fall görs dock valet av utseende på en solpanel utifrån estetiska preferenser, och inte för att ett eventuellt bygglov ska beviljas.
Fyra möjliga val av solpaneler med ett annat utseende än tradionella kristallina solpaneler med ram är:
För en traditionell monokristallin solpanel med ett vitt baksidematerial framträder dessa mellanrum då som ett rutnät med vita linjer på solpanelen. Genom att välja ett svart baksidematerial, det vill säga ett material med samma färg som solcellerna, framträder således inte dessa mellanrum på samma sätt. Solpanelen får därigenom ett mer enhetligt utseende.
Nackdelen med helsvarta monokristallina solpaneler är att de absorberar mer värme än solpaneler som har en vit baksida. Orsaken till det är att svart färg absorberar en större del det infallande solljusets energi jämfört med vit färg. En helsvart solpanel levererar därför i praktiken cirka 1–2 % lägre effekt än en vanlig monokristallin solpanel om de båda har samma märkeffekt.
Takintegrerade solpaneler är dock betydligt dyrare per watt än vanliga kristallina solpaneler. Skillnaden i pris per watt mellan att köpa ett nytt tak och därefter köpa solpaneler, och att köpa ett integrerat solpanelstak, är dock betydligt lägre. Ur ekonomisk synvinkel är därför takintegrerade solpaneler främst ett alternativ om solpaneler ska installeras på ett tak som i vilket fall som helst ska bytas ut.
Enligt Research Institute of Sweden (RISE) krävs det dock andra montagesystem för att montera solpaneler utan ram än vad det krävs för solpaneler med ram (11). Eftersom en solpanels ram bidrar till att ge en solpanel styvhet, behöver solpaneler utan ram i regel en monteringslösning som ger en högre styvhet än vad som krävs för traditionella solpaneler. Innan en köpare bestämmer sig för att välja solpaneler utan ram bör köparen således beakta eventuella skillnader i kostnaden för montagesystemet.
Dessa överlappningar används sedan för att förbinda solcellerna med varandra med hjälp av ett elektriskt ledande klister (Electrical Conductive Adhesives (ECA) på engelska).
I traditionella solpaneler förbinds solcellerna, både fysiskt och elektriskt, med hjälp av busbars (elledningar) på solpanelens fram- och baksida. För en solpanel med shingled-solceller behövs däremot inga busbars på solpanelens framsida, tack vare att ECA används. Eftersom shingled-solceller fästs på varandra kan solcellerna också placeras så att det inte uppstår mellanrum mellan solcellerna.
Eftersom solpaneler med shingled-solceller saknar både busbars och större mellanrum mellan solcellerna har de ett mer enhetligt utseende jämfört med traditionella solpaneler. Solpaneler med shingled-solceller saknar med andra ord det “rutnät” på solpanelens framsida som utmärker traditionella solpaneler. För den som önskar en solpanel med ett riktigt enhetligt utseende, är därför ofta solpaneler med shingled-solceller ett bra val.
Bild 7. Schematisk bild över shingled-solceller.
De tretton beslutsfaktorer som Hemsol rekommenderar att utvärdera vid val av solpanel, varav de åtta översta är de viktigaste, är:
Med en solpanels märkeffekt menas den effekt, uttryckt i watt, som solpanelen genererar under så kallade Standard Test Conditions (STC). Vid STC utsätts en solpanel för en instrålning motsvarande 1000 W/m2, solpanelens temperatur hålls konstant på 25 °C och en airmass (“Luftmassa”) på 1,5 används.
Ju större märkeffekt en solpanel har, desto större är solpanelens förmåga att producera el. Den globala genomsnittliga märkeffekten för solpaneler var cirka 407 Watt år 2022, enligt VDMA (12). Enligt Hemsols efterforskningar erbjuder svenska återförsäljare av solpaneler i skrivande stund, januari år 2024, solpaneler med en märkeffekt på cirka 350–600 watt.
En tumregel vid dimensionering av solcellsanläggningar är att solpanelernas sammanlagda märkeffekt mätt i watt (W) ska vara ungefär lika stor som den tillhörande fastighetens elförbrukning mätt i kilowattimmar (kWh). Om till exempel en fastighet har en årlig elförbrukning på 10 000 kWh bör således en tillhörande solcellsanläggning dimensioneras så att solpanelernas totala märkeffekt uppgår till 10 000 watt (10 kW), enligt denna tumregel.
För att solpanelernas sammanlagda märkeffekt i en solcellsanläggning ska uppgå till 10 000 watt (10 kW) kan till exempel 25 stycken solpaneler som vardera har en märkeffekt på 400 watt väljas (25 x 400 = 10 000).
Samtliga solpaneler i en ny solcellsanläggning bör vara av samma modell. Således blandas i regel inte solpaneler med olika märkeffekt, till exempel solpaneler med en effekt på 400 watt och 450 watt, i en solcellsanläggning. En solpanels märkeffekt avgör därför hur många solpaneler av den valda modellen som det behövs i en solcellsanläggning.
För att välja mellan olika modeller av solpaneler är solpanelernas märkeffekt däremot i regel inte ett lämpligt mått. En anledningen till det är att en solpanel i regel är dyrare ju högre märkeffekt solpanelen har. Den som väljer mellan olika solpaneler bör därför snarare beakta förhållandet mellan en solpanels märkeffekt och dess pris.
Priset för en solpanel, dividerat med dess märkeffekt, är en av de viktigaste faktorerna för att avgöra hur prisvärd en solpanel är. Allt annat lika är det bättre att välja en solpanel ju lägre pris per watt solpanelen har. Läs mer: Pris per watt för solpaneler.
En solpanels effektgaranti (performance warranty på engelska) anger hur stor andel av solpanelens ursprungliga effekt som dess tillverkare garanterar att solpanelen klarar av att generera efter en viss tid.
I de flesta fall omfattar solpaneltillverkares effektgarantier två tidpunkter; en efter 1 år samt en efter 25 eller 30 år. Ibland är också garantin utformad som en linjär förändring av effekt per år, till exempel –0,4 % per år. Enligt Hemsol bör i skrivande stund, januari år 2024, endast solpaneler som har en effektgaranti på minst 98 % efter 1 år och 80 % efter 25 år väljas.
Som framgår av bild 9 erbjuder till exempel solpanel #1 en högre effektgaranti än solpanel #3 fram till år 25. Detta trots att bägge solpanelerna har samma andel av deras ursprungliga effekt kvar efter 25 år. Av bild 9 framgår vidare att solpanel #2 har en högre (“bättre”) effektgaranti än solpanel #1 under hela garantitiden på 25 år.
Betydelsen av effektgarantin för solpaneler bör dock inte överskattas. En orsak till det är att de flesta solcellsanläggningar saknar moduloptimerare eller annan utrustning som möjliggör att se hur mycket effekt varje enskild solpanel producerar. Det kan därför vara svårt för en ägare av en solcellsanläggning att själv avgöra om en enskild solpanel uppfyller effektgarantin.
Vidare är effektgarantin för en solpanel i regel inte tillämpbar i det fall solpanelen helt slutar att fungera. Enligt Hemsol bör därför en solpanels effektgaranti framförallt ses som indikation på solpanelens förväntade elproduktion över tid.
En solpanels produktgaranti avser i normala fall en garanti för att erhålla en likvärdig ersättningsprodukt om fel i solpanelens material eller sammansättning medfört att solpanelen överhuvudtaget inte kan leverera el. De flesta solpaneler har i skrivande stund, januari år 2024, en produktgaranti på 10–15 år.
En del solpaneler, huvudsakligen de med både en fram- och baksida av glas, har dock en produktgaranti på 25–30 år. Om en solpanel har en lång produktgaranti kan det ses som en indikation på att solpanelen har en lång hållbarhet. Hemsol har också observerat en trend att tillverkare av solpaneler erbjuder allt längre produktgarantier.
Enligt Hemsol bör solpaneler som har en produktgaranti på minst 10 år väljas. Innan längden på en produktgaranti används som en beslutsfaktor för att välja solpanel rekommenderar dock Hemsol att i detalj studera hur produktgarantin är utformad.
Till exempel omfattar produktgarantin i många fall endast att kostnadsfritt erhålla en ny solpanel. Däremot ingår kostnaden för att installera den nya solpanelen ofta inte i solpanelens produktgaranti, utan i de fallen får kunden själv betala för installationen.
En certifiering av en solpanel är ett intyg på att solpanelen uppfyllt vissa kriterier vid tester utförda av en oberoende part. Certifieringar för solpaneler kan enligt Hemsol delas in i:
Hemsol anser att en köpare av solpaneler endast ska välja solpaneler som är certifierade enligt:
Därtill testas en solpanels motståndskraft mot ett flertal av de fenomen som kan minska en solpanels effekt. Några exempel på sådana fenomen är Potential Inducerad Degradering (PID), Ljus Inducerad Degradering (LID) och Hot-spots (13) (14) (15).
IEC 61215 har utvecklats för att täcka de yttre förhållanden som råder på ett stort antal platser i världen. Samtidigt har International Electrotechnical Commission (IEC) valt att inte sätta alltför höga testkrav, eftersom detta skulle leda till onödigt dyra solpaneler för slutkunderna.
När det gäller statisk belastning anser Hemsol att miniminivån i IEC 61215 är alltför lågt satt för solpaneler som ska placeras i mycket snörika områden i Sverige. För det test IEC 61215 har för motståndskraft mot hetta och fuktighet (Damp Heat Test på engelska), är å andra sidan kraven sannolikhet hårdare än vad som Hemsol anser är nödvändigt för solpaneler placerade i Sverige.
Hemsol anser att en IEC 61215-certifiering bör betraktas som ett krav för den som väljer solpaneler. Anledningen till det är att en IEC 61215-certifiering är en stark indikation på att en solpanel håller en god kvalitet. Enligt Hemsols efterforskningar är därtill i skrivande stund, januari år 2024, nästan alla solpaneler från etablerade solpanelstillverkare IEC 61215-certifierade. För en solpanel som saknar IEC 61215-certifiering kan det därför ifrågasättas om solpanelen är av tillräckligt god kvalitet.
Det bör dock observeras att även om IEC 61215 är att betrakta som en nödvändig certifiering, är den inte alltid den enda certifieringen som rekommenderas ur kvalitetssynpunkt. Alla IEC 61215-certifierade solpaneler är med andra ord inte lämpliga att installera under alla förhållanden.
Hemsol anser att den som väljer mellan olika solpaneler bör betrakta en IEC 61730-certifiering som ett krav, även om en IC 61730-certifiering inte är ett lagstadgat krav. En anledning till det är att certifieringen är specifikt anpassad för de krav som bör ställas på en solpanel ur säkerhetssynpunkt. Enligt Hemsols efterforskningar är därtill i skrivande stund, januari år 2024, nästan alla solpaneler från etablerade solpanelstillverkare IEC 61730-certifierade.
Tre certifieringar för solpaneler som inte är att betrakta som krav, men som Hemsol under vissa förutsättningar rekommenderar att solpanelerna har, är:
Eftersom Hemsol inte har hittat några svenska rekommendationer för på vilket avstånd från kusten som IEC 61701-certifierade solpaneler bör väljas, baseras Hemsols bedömning på rekommendationer i Australien. Den australiska branschorganisationen för förnybar energi, Clean Energy Council, rekommenderar att solpaneler bör vara certifierade med IEC 61701 om solpanelernas avstånd till Australiens kust är mindre än 500 meter (17).
Vattnets salinitet (salthalt) runt Australien är dock cirka 3,5 %, enligt NASA (18). Detta kan jämföras med att salthalten längs Sveriges kuster är 1,5–3,0 % i Västerhavet (“västkusten”), 0,6–0,9 % i Egentliga Östersjön, 0,5–0,6 % i Bottenhavet och 0,3–0,4 % i Bottenviken enligt SMHI (19). Det är med andra ord endast längst västkusten som vattnets salthalt är i närheten av samma nivåer som längs Australiens kuster. Därtill är årsmedeltemperaturen i Sverige betydligt lägre än i Australien.
Eftersom både luftens salthalt och medeltemperatur är lägre i Sverige än i Australien bör luftens korrosiva (frätande) påverkan på solpaneler i normala fall vara mindre i Sverige än i Australien. Enligt Hemsol bör solpaneler utan IEC 61701-certifiering därför kunna placeras närmare kusten i Sverige än i Australien.
Ammoniak är ett frätande ämne som bland annat avges från stallgödsel eller urin från boskap. Om solpaneler som saknar IEC 62716-certifiering placeras vid ett jordbruk kan därför dessa paneler med tiden komma att uppvisa korrosionsskador.
På grund av de speciella yttre förhållanden som råder vid jord- och lantbruk omfattas installationer av solpaneler vid sådana områden i regel också av speciella krav från försäkringsbolag.
Utöver att hänsyn bör tas till yttre förhållanden, gäller också andra skatteregler för solceller för lantbruksfastigheter, jämfört med solcellsanläggningar för privat bruk.
Solpaneler som är certifierade för att klara ett tryck på 5,4 kPa är tillräckligt trycktåliga för att installeras i större delen av Sverige. Undantaget är framförallt västra Jämtland, där solpaneler bör klara ett tryck på 5,5 kPa, enligt Boverkets karta över snölastzoner (21). Ett tryck på 5,4 kPa motsvarar cirka 0,6–1,2 meter snö beroende på snöns densitet.
Även om många av de solpaneler som säljs i Sverige klarar ett tryck på 5,4 kPa bör det inte förutsättas att alla paneler gör det. Orsaken är att den internationella standarden för “solpanelers förmåga att klara långvarig exponering utomhus”, IEC 61215, endast kräver att en solpanel klarar ett statiskt tryck på 2,4 kPa för att bli godkänd (22).
Enligt Hemsols uppfattning är det relativt få solpaneler som är certifierade för tryck på mer än 5,4 kPa. Några exempel på tillverkare som erbjuder solpaneler som klarar av ett tryck på mer än 5,4 kPa är SunPower och Q-Cells. (23) (24).
Vid utarbetandet av rekommendationer för vilket tryck en solpanel bör tåla, har Hemsol utgått från Boverkets karta över snölastzoner (25). De flesta solpaneler placeras dock med vinkel mot horisontalplanet (“lutande”). Det gör att snö lättare kan glida av solpanelerna än om solpanelerna placerats horisontellt. Därför är det faktiska tryck solpanelerna kan förväntas utsättas för ofta lägre än det av Boverket angivna värdet för snöbelastning på marken.
Bland annat av denna anledning ska en leverantör av en solcellsanläggning alltid utföra en beräkning av vilken last som solpaneler kan förväntas utsättas för på den plats där de ska monteras. Det kallas för att göra en snö- och vindlastberäkning.
Den som väljer att köpa solpaneler via en solcellsleverantör, bör därför kontrollera att leverantören genomfört en snö- och vindlastberäkning och att solpanelerna klarar av det tryck som denna snö- och vindlastberäkning kräver. Läs mer: snös inverkan på solpaneler
En solpanels verkningsgrad visar hur stor andel av den inkommande solinstrålningen som solpanelen klarar av att förvandla till elenergi. Den korrekta benämningen för en solpanels verkningsgrad är i procent. Ofta anges dock inte en solpanels verkningsgrad i procent, utan uttrycks istället indirekt som effekt per kvadratmeter (Wp per m2).
Vid bestämmandet av en solpanels verkningsgrad är utgångspunkten så kallade Standard Test Conditions (STC). STC innebär bland annat en instrålning på 1000 Watt/m2. En solpanel med 210 Wp/m2 har med andra ord en verkningsgrad på 21 % (210 / 1 000 = 0,21 = 21 %). Merparten av de monokristallina solpaneler som säljs i skrivande stund, januari år 2024, har en verkningsgrad på 20–22 %.
Ur teknisk synvinkel anses att ju högre en solpanels verkningsgrad är, desto bättre anses solpanelen vara. Att använda verkningsgrad som ett avgörande kriterium vid val mellan olika solpaneler bör dock framförallt göras vid platsbrist, enligt Hemsol. Anledningen till det är att ju högre en solpanels verkningsgrad är, desto större effekt kan installeras på en given yta.
Om en villaägare placerar solpaneler med en sammanlagd yta på 30 kvadratmeter (m2), och solpanelernas verkningsgrad är 18 %, blir solpanelernas sammanlagda effekt 5,4 kW (30 m2 x 180 W/m2 = 5 400 W). Har solpanelerna istället en verkningsgrad på 22 % blir den totala effekten 6,6 kW (30 m2 x 220 W/m2 = 6 600 W).
Genom att välja solpanelerna med den högsta verkningsgraden i detta exempel, blir solpanelernas sammanlagda effekt cirka 22 % högre, utan att det behövs mer takyta. Det medför också att solpanelerna kan förväntas producera 22 % mer el.
En CE (Conformité Européenne)-märkning visar att en produkt, till exempel en solpanel, uppfyller EU:s föreskrifter för säkerhet, hälsa och miljöskydd. Det är tillverkaren av en solpanel som intygar att solpanelen uppfyller föreskrifterna.
Enligt Elsäkerhetsverket finns det i normala fall inget krav på CE-märkning av solpaneler (26). CE-märkning krävs dock för så kallade smarta solpaneler, där effektoptimerare integrerats i solpanelen. Anledningen till det är att effektoptimerare kan avge elektromagnetisk strålning. Den som väljer så kallade smarta solpaneler, bör därför kontrollera att dessa är CE-märkta.
Många tillverkare väljer också att CE-märka sina solpaneler även i de fall att det inte är ett krav. Hemsol anser därför att den som ska välja solpaneler helst bör välja CE-märkta solpaneler.
Två sätt att utvärdera en tillverkare av solpaneler är att bedöma:
PV Evolutions Labs (PVEL) är ett oberoende testinstitut som varje år framställer en topplista på solpanelstillverkare. Eftersom PVEL inte testar solpaneler från alla tillverkare i världen kan det finnas tillverkare av högkvalitativa solpaneler som inte finns med på deras lista. Att välja solpanel från en tillverkare som finns med på PVELs lista minskar dock risken för att välja en solpanel av låg kvalitet, enligt Hemsol.
Tabell 2. Solpanelstillverkare som betecknades som “Topp-presterare” av PVEL för år 2023.
Att en tillverkare av solpaneler är listad som en “Tier 1-tillverkare” kan framförallt ses som en indikation på att dess finansiella ställning är god, enligt Hemsol. Det finns flera företag som rangordnar tillverkare av solpaneler enligt ett Tier-system, av vilka BloombergNEF är det mest kända företaget.
Allt annat lika rekommenderar Hemsol att välja en solpanel som tillverkas av ett företag med god finansiell ställning. Anledningen till det är att ju bättre ekonomi en tillverkare har, desto större kan sannolikheten antas vara att tillverkaren har möjlighet att uppfylla de garantiåtaganden som denne lämnat gällande en solpanel.
Värdet av att en tillverkare av solpaneler betecknas som Tier 1 bör dock inte överdrivas. BloombergNEFs kriterier för att en tillverkare av solpaneler ska klassas som Tier 1 är bland annat att tillverkaren under den senaste tvåårsperioden ska ha försett åtminstone sex olika projekt, vardera med en effekt på minst 1,5 MW (1 500 kW), med egentillverkade solpaneler av ett eget varumärke.
Dessa projekt ska därtill ha finansierats utan regressrätt (utan annan säkerhet än solpanelerna) av åtminstone sex olika kommersiella banker. Den grundläggande tanken bakom BlombergNEFs Tier 1 benämning kan därför antas vara att kommersiella banker gör ordentliga utvärderingar av ett företags finansiella ställning innan de lånar ut pengar till ett större projekt som företaget bedriver. BloombergNEF bygger med andra ord sin Tier 1-bedömning av solpanelstillverkare på bedömningar som gjorts av ett antal andra företag (banker).
Även om det är positivt med en Tier 1-klassificering, anser Hemsol att den som väljer solpaneler inte bör ställa som ett krav att en solpanelstillverkare är Tier 1-klassificerad. En anledning till det är att en Tier 1-klassificering är ett osäkert mått på om en tillverkares solpaneler är av god kvalitet. Därtill kan många mindre tillverkare av solpaneler inte ha ekonomisk möjlighet att delta i det antal stora projekt som krävs för att erhålla en Tier 1-klassificering, trots att de tillverkar solpaneler av god kvalitet.
En solpanels temperaturkoefficient för maximal effekt anger hur den maximala effekten som solpanelen kan avge förändras när solpanelens temperatur ändras med en grad Celsius. Vid bestämning av en solpanels märkeffekt utgås från standardiserade testförhållanden (STC). STC innebär bland annat att en instrålning på 1000 watt/m2 och att solpanelens temperatur hålls på en konstant nivå på 25 °C.
Eftersom den effekt en solpanel kan avge minskar med ökande temperatur är temperaturkoefficienten för solpaneler negativ. Till exempel avger en solpanel med en märkeffekt på 400 W, en temperaturkoefficient på –0,4 och vars temperatur är 45 °C, en effekt på 384 W vid en instrålning på 1 000 Watt/m2. (400 + –0,4 x (45–25) = 400 – 16 = 384).
Omvänt ökar den effekt en solpanel kan avge ju lägre solpanelens temperatur är, givet allt annat lika. En solpanel med en märkeffekt på 400 W, en temperaturkoefficienten på –0,4 och vars temperatur är 15 °C, avger således en effekt på 404 W vid en instrålning på 1 000 Watt/m2 (400 + –0,4 x (15–25) = 400 + 4 = 404).
Hemsol rekommenderar den som väljer mellan solpaneler att välja den solpanel vars temperaturkoefficient är närmast värdet 0, givet allt annat lika. Betydelsen av vilken temperaturkoefficient en solpanel har är i regel större ju längre söderut i Sverige som solpanelen ska placeras. Således är det viktigare att välja en solpanel med en temperaturkoefficient nära värdet 0 om den till exempel ska placeras i Malmö än om den ska placeras i Luleå.
I normala fall består en solpanels baksida antingen av ett plastmaterial eller av ett glasmaterial. För solpaneler med en baksida av plastfolie har glaset på framsidan oftast en tjocklek på 3,2 mm. För solpaneler med baksida av glas är däremot glasets tjocklek oftast 2 mm både på fram- och baksidan. Anledningen till att glaset på framsidan hos en glas-glas-solpanel i regel är tunnare än hos en glas-plastfilms-solpanel är att mängden glas i en solpanel ökar både kostnaden för att tillverka solpanelen samt solpanelens vikt.
Hemsols bedömer att solpaneler med baksida av glas i regel har högre kvalitet än solpaneler med baksida av plastfilm. Bedömningen bygger på att solpaneler med baksida av glas ofta har bättre produkt- och effektgarantier än solpaneler med baksidor av plastfilm, enligt Hemsols efterforskningar.
Glaset på framsidan av en glas-glas solpanel är dock i regel tunnare än glaset på en glas-plastfilm-solpanel. Av denna anledning rekommenderar Hemsol de som väljer en glas-glas solpanel att säkerställa att solpanelen är certifierad för att klara ett tryck på åtminstone 5,4 kPa.
Solpaneler med baksidor av glas är däremot i regel något dyrare än solpaneler med baksidor av plastfilm. Hemsol uppskattar att prisskillnaden är cirka 10–20 % per solpanel, allt annat lika. Det innebär att kostnaden för en solcellsanläggning i normala fall blir cirka 3–6 % dyrare om glas-glas solpaneler väljs istället för glas-plastfilms solpaneler.
Tack vare att en glas-glas solpanels effekt i regel avtar långsammare, bör en glas-glas solpanel i regel producera mer el över tid än en glas-plastfilm solpanel, givet att båda solpanelerna har samma märkeffekt. Skillnaden i producerad el är dock oftast inte tillräcklig för att motivera den högre kostnaden för glas-glas solpaneler.
Glas-glas solpaneler bör därför främst övervägas för personer som har en lång investeringshorisont, och som vill minimera risken för att behöva byta ut solpaneler på grund av att de slutat fungera. Det bör också tilläggas att även om en solpanel tekniskt sett kan förväntas generera el i mer än 30 år, är det inte säkert att det är ekonomiskt fördelaktigt.
Till exempel kan den tekniska utvecklingen av solpaneler komma att göra det ekonomiskt fördelaktigt att byta ut solpanelerna innan de slutar att producera el. Vid val av solpanel bör därför värdet av den el en glas-glas solpanel kan tänkas producera om 30 år inte tillmätas alltför stor betydelse. Läs mer: Solpaneler med glas på baksidan (glas-glas-solpaneler)
Till exempel hade solpaneler med baksida av EVA fyra gånger så stor genomsnittlig minskning av medianeffekten jämfört med solpaneler vars baksida bestod av Expanded Polyethene (EPE) eller POE (Polyolester), enligt PVEL (28).
Enligt PVEL kan PID i allvarliga fall minska en solpanels effekt med så mycket som 30 % (29). I PVELs test för år 2023 uppvisade 5 % av alla solpaneler effektförluster på mer än 5 % till följd av PID. Därtill är PID inte nödvändigtvis något som endast utvecklas över tid, utan PID kan inträffa redan några veckor efter det att en solpanel tagits i bruk.
Urvalet av solpaneler med baksida av plastfilm i andra material än EVA är dock något begränsat. Enligt International Technology Roadmap of Photovoltaics (ITRPV) användes år 2022 EVA i cirka 75 % av alla solpaneler vars baksida var uppbyggd av plast (30). ITRPV förutspår dock att användningen av EVA som baksidematerial för solpaneler kommer att minska de kommande åren (31).
Den som väljer mellan olika solpaneler bör helst välja en solpanel med positiv effekttolerans. I vardagligt tal benämns detta ibland som “plus-sorterade” solpaneler. Med positiv effekttolerans menas att tillverkaren av en solpanel garanterar att solpanelen under standardiserade testförhållanden (STC) som lägst levererar den effekt som anges av dess märkeffekt.
Även vid tillverkning av solpaneler av samma modell uppkommer vissa variationer mellan solpanelerna. Det gör att i praktiken varierar solpanelernas effekt något även när de är av samma modell och märkta med samma märkeffekt. Seriösa försäljare och tillverkare av solpaneler använder därför så kallade flashtest för att bestämma varje enskild solpanels effekt enligt STC.
Anger till exempel en tillverkare att en solpanelsmodell med en märkeffekt på 435 watt har en positiv effekttolerans på 0~+5 W, innebär detta att solpanelernas effekt kan variera mellan 435–440 W. Positiv effekttolerans kan också anges i procent. Longi erbjuder till exempel en solpanel på 530 W med 0~+3 % tolerans. Detta innebär att denna solpanels effekt kan variera mellan 530 och 546 W.
Busbars, eller ribbons som de också kallas, är ledningar som tryckts på framsidan av solcellerna i en solpanel, se bild 10. Deras uppgift är att leda iväg den solel som solcellerna producerar och att koppla samman solcellerna i en solpanel med varandra. I regel innehåller busbars en viss mängd silver eftersom silver har hög konduktivitet (förmåga att leda el).
Traditionellt har solpaneler varit utrustade med tre stycken busbars per solcell. Med start omkring år 2016 har dock utvecklingen av solpaneler gått mot att utöka antalet busbars och i nuläget finns solpaneler med upp till 16 busbars per solcell. Solpaneler vars solceller är försedda med 9–16 Busbars benämns ofta Multi Busbars (MBB).
Vid valet mellan två i övrigt likvärdiga solpaneler är det generellt sett alltid bättre att välja den solpanel som har flest busbars per solcell. Undantagna från denna regel är dock solpaneler som helt saknar busbars, som till exempel solpaneler med shingled solceller.
Den nedre av solpanelerna i bild 10 har fem busbars på varje solcell. Detta kan ses genom att varje solcell har fem vertikala vita linjer (“streck”), vilka är busbars.
Hemsol har undersökt sambandet mellan en solpanel och dess tillverkningsland och kommit till slutsatserna att:
Ur miljösynpunkt är det ofta en god idé att köpa solpaneler tillverkade i Europa. En anledning till det är att solpanelerna behöver fraktas kortare sträckor om de tillverkas i Europa istället för i till exempel Asien. I jämförelse med flertalet sydasiatiska länder, där merparten av världens solpaneler tillverkades år 2021 enligt International Energy Agency (IEA) (33), är därtill utsläppen av växthusgaser per kWh i samband med elproduktion lägre i Europa, enligt organisationen Our World in Data (34).
Även i solpaneler som tillverkats i Europa är dock ofta en stor del av innehållet, såsom solcellsrånen och solcellerna, i regel tillverkat i Asien, enligt data från IEA (35). Trots att Europa år 2021 stod för cirka 17 % av den globala efterfrågan på solpaneler tillverkades endast cirka 3 % av alla solpaneler i Europa år 2021, enligt IEA (36).
Av de 38 länder där solpaneler producerades år 2021 var Kina dominerande med en global marknadsandel på över 70 %, enligt IEA (37). Läs mer: solpanelers påverkan på miljön.
Det land i vilket en solpanel tillverkats är en osäker indikator på solpanelens kvalitet. PV Evolution Labs (PVEL) är ett oberoende testföretag som varje år utvärderar en stor mängd solpaneler och solpanelstillverkare. De solpaneler som uppfyller vissa högt ställda kriterier erhåller beteckningen Top Performers (“topp-presterare” på svenska) av PVEL.
För 2023 års test var de toppresterande solpanelerna tillverkade i Kanada, Kambodja, Kina, Indien, Malaysia, Mexiko, Singapore, Sydkorea, Thailand, Turkiet, USA och Vietnam.
Sålunda var solpaneler från såväl Asien, Nordamerika och Europa representerade bland de solpaneler som erhöll beteckningen topp-presterare. Detta resultat antyder också att asiatiska solpanelers kvalitet troligtvis är bättre än enligt det rykte asiatiska produkter har på en del andra produktområden. Att solpaneler tillverkade i Asien i normala fall är av lägre kvalitet än solpaneler tillverkade i Europa behöver därför inte stämma, enligt Hemsols erfarenhet. Läs mer: De största tillverkarna av solpaneler och deras tillverkningsland.
Tre nordamerikanska länder, Kanada, Mexiko och USA, och ett europeiskt-asiatiskt land, Turkiet, finns dock med på listan. Det är dock värt att nämna att det enda europeiska landet på listan, Turkiet, till största delen ligger i Asien.
Tabell 3. Tillverkningsland för toppresterande solpanelsmärken år 2023 enligt PV Evolution Labs.
Den som väljer mellan olika solpaneler behöver framförallt ta hänsyn till vilken teknologi som solpanelerna har om de ska placeras där de utsätts för skuggning från fasta föremål. Anledningen till det är att hur en solpanels elproduktion påverkas av skuggning i regel inte framgår av informationen på dess datablad.
Läs mer: Olika teknologier av solpaneler och solceller.
Ur teknologisk synvinkel skiljer sig kristallina solpaneler främst ur två avseenden:
Två typer av solcellsteknologier som är lämpliga om solpaneler utsätts för partiell (delvis) skuggning är:
En traditionell solpanel innehåller odelade solceller och består i regel av 60 eller 72 solceller. I en half-cut solpanel har däremot solcellerna delats på mitten innan de monterades på solpanelen. Antalet solceller i en half-cut solpanel är därför ofta 120 eller 144 stycken. Numera finns även så kallade third-cut solpaneler där varje ursprunglig solcell delats i tre delar.
Solpaneler med half-cut solceller har högre effektivitet, är mindre känsliga för partiell (delvis) skuggning samt har lägre risk för uppkomst av hot-spots än traditionella solpaneler. Hemsol anser därför att solpaneler med half-cut solceller i regel är ett bra val om solpanelerna kommer att utsättas för partiell skuggning.
Solpaneler med half-cut solceller har snabbt kommit att konkurrera ut traditionella solpaneler. År 2022 hade half-cut solpaneler till exempel en global marknadsandel på cirka 90 %, att jämföra med cirka 14 % år 2019, enligt VDMA (39) (40). Det är med andra ord i skrivande stund, januari år 2024, enkelt att hitta solpaneler med half-cut teknologi.
Solpaneler med shingled-solceller byggs upp genom att enskilda solceller delas upp i 5–6 remsor. Remsorna läggs sedan på en rad med en liten överlappning mellan remsorna.
De flesta solpanelerna på marknaden har i skrivande stund, januari år 2024, seriekopplade solceller. Seriekoppling av solceller är dock negativt ur skuggningssynpunkt. Orsaken till det är att även om endast en eller några solceller utsätts för skuggning i en solpanel, minskar ofta elproduktionen för samtliga solceller i solpanelen på grund av skuggningen.
Parallellkopplas solcellerna däremot, blir minskningen av solpanelens elproduktion till följd av skuggning i de flesta fall mindre än om solcellerna varit seriekopplade.
Utsätts en solpanel ofta för partiell (delvis) skuggning är solpaneler med shingled-solceller därför i regel ett mycket bra val enligt Hemsol. Utbudet av shingled-solpaneler är dock i skrivande stund, januari år 2024, betydligt mer begränsat än för solpaneler med half-cut solceller.
Om solpaneler ska placeras där de förväntas att utsättas för partiell skuggning, och det inte går att få tag i solpaneler med shingled-solceller, är detta dock inte ett skäl att avstå från att skaffa solpaneler. Till exempel är solpaneler med half-cut-solceller också ett bra val vid partiell skuggning av solpaneler. Utbudet av solpaneler med half-cut-solceller är till skillnad från utbudet av solpaneler med shingled-solceller inte begränsat, enligt Hemsols erfarenhet.
De solpanelsteknologier som Hemsol rekommenderar att välja är i skrivande stund, januari år 2024:
Genom att studera PV Evolution Labs test av solpaneler för år 2023 har Hemsol kunnat dra slutsatsen att nästan 98 % av de 247 modeller som erhöll betyget “topp-presterare” var av PERC-typ eller n-typ (41).
En kristallin solpanel har solceller som består av två skikt av kisel, ett p-skikt och ett n-skikt, där de två skikten är dopade (ett främmande ämne har tillförts) av olika ämnen. Beroende på skiktens tjocklek och inbördes ordning benämns solcellerna i en solpanel som n-typ eller p-typ.
Det går i regel inte att med blotta ögat avgöra vilken teknologi solcellerna i en solpanel har. Ofta, men inte alltid, framgår dock solcellernas teknologi ur solpanelens datablad. Saknas uppgift om typ av solcell i solpanelens datablad rekommenderar Hemsol att efterfråga denna uppgift från försäljaren av solpanelen.
Givet samma märkeffekt, är det i normala fall bättre att välja solpaneler med n-dopade solceller än med p-dopade solceller. Anledningarna till det är att solpaneler med n-dopade solceller i regel har högre verkningsgrad, att solpanelens effekt försämras mindre över tid samt att de presterar bättre vid temperaturer över 25 °C och vid låg solinstrålning.
Solpaneler av n-typ kan i skrivande stund, januari år 2024, delas in i TOPCon (Tunnel Oxide Passivated Contact), PERT (Passivated Emitter Rear Totally Diffused), HJT ((Heterojunction) och IBC (Interdigitated Back Contact). Av dessa hade TOPCon störst marknadsandel i december år 2022, enligt International Technology Roadmap of Photovoltaics (ITRPV) (42).
Trots att n-dopade solceller tekniskt sett är bättre än p-dopade solceller, dominerade solpaneler med p-dopade solceller marknaden för solpaneler under år 2023. Huvudskälet till det är att p-dopade solceller historiskt sett varit billigare att tillverka. Solpaneler med n-dopade solceller förväntas dock bli ett alltmer populärt val av solpanel framöver enligt ITRPV (43).
Solpaneler med p-dopade PERC-solceller har under de senaste åren kommit att bli den dominerande typen av solpaneler. Enligt International Technology Roadmap for Photovoltaics (ITRPV) användes globalt sett PERC-teknologi i cirka 80 % av alla solpaneler år 2022 (44), jämfört med 40 % år 2018 (45).
Att välja en solpanel med PERC-solceller är i regel ett bra val. Är PERC- solcellerna p-dopade, vilket är vanligast, bör köparen dock se till att välja en solpanel där grundämnet gallium, och inte bor, använts för att dopa solcellerna. Anledningen till det är att PERC-solceller dopade med bor visat sig vara mer känsliga för Ljusinducerad degradering (LID) jämfört med gallium-dopade solceller.
Ljusinducerad degradering innebär att en solpanels effekt försämras till följd av exponering för solljus. Denna försämring av effekten sker framförallt under det första året en solpanel är i drift. Tester för att utvärdera LID som utförts av PV Evolution Labs visade att bor-dopade PERC-solpaneler hade en genomsnittlig degradering på 1,2 % under det första året i drift, jämfört med 0,7 % för gallium-dopade solpaneler (46).
Enligt Hemsols beräkningar blir värdet av den producerade solelen för en 10 kW solcellsanläggning knappt 100 kronor högre per år om gallium-dopade PERC-solpaneler väljs istället för bor-dopade PERC-solpaneler. Vid beräkningen har antagits att en 10 kW solcellsanläggning producerar cirka 10 000 kWh per år och att värdet av 1 kWh el är 1,80 kronor.
Andra komponenter som kan behöva väljas för en solcellsanläggning, utöver solpaneler, är:
De ytterligare uppgifter som behöver genomföras, efter det att solpaneler och övriga komponenter har valts, för att uppnå en väl fungerade solcellsanläggning är att:
Hur många solpaneler som behövs för en solcellsanläggning beror på antalet kWh el som anläggningen ska producera per år samt de utvalda solpanelernas märkeffekt. Elproduktionen för en solcellsanläggning beror främst på solpanelernas totala märkeffekt och deras placering med avseende på riktning och väderstreck.
För en anläggning där solpanelernas sammanlagda effekt uppgår till 12 kW, behövs till exempel 30 stycken solpaneler, om varje solpanel har en märkeffekt på 400 W (12 x 1000) / 400 = 30 stycken).
En nedre gräns på hur många solpaneler som behövs för att en solcellsanläggning ska vara lönsam är att solpanelerna åtminstone bör ha en sammanlagd märkeffekt på cirka 3 kW. För solpaneler med en märkeffekt på 400 W motsvarar detta cirka 8 stycken solpaneler. En vanlig tumregel för hur många solpaneler som behövs är att solpanelerna på årsbasis ska producera ungefär lika stor mängd el i kWh som den tillhörande fastigheten använder.
Ja, det går att använda olika modeller av solpaneler i en solcellsanläggning men det är inte att rekommendera. Huvudskälet till det är att solpaneler i regel kopplas i serie (“i strängar”), där den svagaste solpanelen i en sträng till viss del bestämmer hur stor mängd el som hela strängen med solpaneler producerar.
Detta medför att solpaneler bör väljas som är så prestandamässigt lika varandra som möjligt, det vill säga helst av samma modell. Även om två olika solpaneler har samma märkeffekt kan de ha andra skillnader som gör att de inte är lämpliga att blanda i en och samma sträng. Till exempel kan de ha olika god förmåga att producera el beroende på solcellernas temperatur eller vara dimensionerade för olika maximal strömstyrka.
Därtill degraderar solpaneler olika snabbt, det vill säga hur snabbt den effekt de kan producera avtar. Över tid kan därför skillnaden mellan två olika solpanelers förmåga att producera el öka, även om de från början hade ungefär samma förmåga att producera el.
Utifrån det oberoende testinstitutets PV Evolution Labs (PVELs) tester av solpaneler år 2023 anser Hemsol att EGing PV, VSUN och First Solar erbjuder de kvalitetsmässigt bästa solpanelerna för svenska förhållanden. Över tid har dock också varumärkena Jinko Solar och JA Solar placerat sig bra i PVELs tester.
Hemsols bedömning baseras på att dessa tillverkares solpaneler antngen erhållit betyget “Toppresterare” i ett flertal testkategorier under år 2023, eller har presterat bra i PVELs tester under ett flertal år. Därtill presterar ett flertal av dessa tillverkares solpaneler bra i testkategorierna Mekanisk stress och Potential Inducerad Degradering, vilka Hemsol anser är testkategorier med hög relevans för svenska förhållanden.
Bedömningen av vilken solpanel som är bäst i test beror dock i stor utsträckning på vilka egenskaper hos en solpanel som utvärderats i ett specifikt test.
Ja, vilken solpanel som väljs kan i vissa fall påverka om bygglov krävs. I regel krävs inte bygglov för solpaneler som följer formen på den byggnad de monteras på. Enligt Boverket kan dock montering av tak- eller fasadintegrerade solpaneler kräva bygglov om de väsentligt ändrar en byggnads karaktär (47).
Ett exempel på vad som anses ändra en byggnads karaktär är om ett rött tegeltak byts ut mot ett svart plåttak med integrerade solceller. Reglerna för när bygglov för solpaneler krävs är ganska komplicerade och därtill kan tillämpningen av bygglov variera mellan olika kommuner. Hemsol rekommenderar därför att alltid kontakta ansvarig kommun vid eventuella frågor om bygglov för solpaneler, innan uppförande av en solcellsanläggning påbörjas.
I regel är det samma typ av solpaneler som används både till villor och kommersiella fastigheter. Kommersiella fastigheter har dock ofta större tillgängliga sammanhängande takytor. Det kan till exempel göra det möjligt att välja större storlekar på solpanelerna.
Solpaneler till ett företags kommersiella fastigheter omfattas däremot av andra skattemässiga villkor än vad som gäller för en privatperson som investerar i solpaneler till sitt permanentboende. Till exempel kan företag inte utnyttja skattereduktion för grön teknik på 19,4 % av totalkostnaden för en solcellsanläggning.
Ja, det går att välja röda monokristallina solpaneler. Att välja röda solpaneler bör i normala fall endast övervägas i fall bygglov inte kan beviljas för svarta solpaneler. Orsaken är att röda solpaneler är avsevärt dyrare, har lägre verkningsgrad och är svårare att få tag på än svarta solpaneler.
Enligt Hemsols efterforskningar skulle den totala kostnaden för en solcellsanläggning med en effekt på 10 kW med röda mono-solpaneler bli cirka 2,5 gånger så stor, jämfört med om anläggningen varit försedd med svarta mono-solpaneler. Ett fall som Hemsol känner till där röda solpaneler använts för att få bygglov är för fyra kulturminnesmärkta byggnader i Grimsta i västra Stockholm som ägs av Svenska Bostäder (48).
Hemsol förutspår att tekniska framsteg kommer öka solpanelers genomsnittliga effektivitet med cirka 0,5 procentenheter per år de kommande åren. Detta är i linje med den utvecklingstakt som skedde mellan år 2010 och år 2022 när solpanelers genomsnittliga effektivitet ökade från 14,7% till 21,1%, enligt International Technology Roadmap for Photovoltaics (49).
Hemsol anser därför att det är rimligt att anta att kostnaden per watt för en solpanel, justerad för inflation, kommer att minska framöver. Å andra sidan kan de skattemässiga reduktionerna gällande solcellsanläggningar också förväntas bli lägre framöver i takt med att en investering i solpaneler, exklusive skattereduktionen, blir ännu mera lönsam.
I och med solpaneler redan idag är en både lönsam och miljömässigt sund investering talar därför mycket för att investera i solpaneler redan idag.
Det finns inga Tier 1-solpaneler, så uttrycket Tier 1-solpanel är felaktigt. Tier 1 är istället ett mått på att en solpanelstillverkare finansiella ställning bedöms som god. Det finns flera företag som rangordnar tillverkare enligt ett Tier-system, av vilka BloombergNEF är det mest kända.
Även om en Tier-1 klassificering inte direkt har med en solpanel och dess kvalitet att göra, kan det trots det ha en viss påverkan på valet av solpanel. En anledningen till det är att ju bättre ekonomi en tillverkare har, desto större kan sannolikheten antas vara att tillverkaren kan uppfylla de garantiåtaganden som denne lämnat gällande solpanelen.
HemSol är ett litet företag. Hjälpa oss att kunna skriva fler utförliga artiklar genom att recensera oss.
Ditt omdöme gör stor skillnad!
Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att använda siten godkänner du att cookies används för detta ändamål. Läs mer.
